Read Runeberg

Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr

Originalsida 73
Originalsida 73
Originalsida 72
Originalsida 73
72–73

Sida 73

Skugga midt i solen

till ordning och flit. Den gången hörde jag likväl icke mycket af hvad han sade, ty jag hade endast sinne för min nya vackra bok, endast tanke för den lycka och fröjd jag denna dag skulle föra med mig hem. Slutligen hemförlofvades vi, och jag ilade hemåt med kinder och ögon i lågor.

När jag satte foten på tredje trappan i det hus der mina föräldrar bodde, saktade jag mina steg och gick varligt på tåspetsarne, för att icke genom något buller störa min mor, hvilken denna vår, liksom några föregående, var sängliggande sjuk af ett obotligt lidande i bröstet. Inkommen i hennes rum, fann jag fönstergardinen nedfäld och följaktligen en djup skymning rådande derinne. »Ack, är det du, kära Viktor?» hördes min mors matta röst.

»Det är slut på examen!» ropade jag; »jag är uppflyttad till qvarta, och jag har fått premium, mamma! Julius Caesar med mitt namn på permen!»

»Ack, hvad det var roligt!» utbrast min mor; »hvad du gör mig glad och lycklig, min snälla gosse! Drag opp fönstergardinen, så får jag se hvad du fått.»

Ill. J. N.[=Jenny Nyström]

Jag var ej sen att uppdraga gardinen, och nu göt junisolen sina fulla strålar in i sjukrummet. Jag skyndade

Källa: Project Runeberg ·