Sida 75
Skugga midt i solen
sken. Jag tyckte mig i dess lysande ring se en skugga, som alltmer antog konturerna af min moders anletsdrag, men småningom förtunnades, genompurprades och slutligen smälte bort i ljuset.
»Stackars gosse!» hördes bakom mig en välvillig röst, och då brast det löst, då bröto de heta tårar fram, som ännu i dag vid minnet af denna stund, trots tidens vexlingar och årens isande makt, bränna mina kinder.
*
Källa: Project Runeberg ·
