Sida 79
Mitt första steg ut i verlden
din svurit på, skrifva och räkna som en häst, så komma vi nog om sams. Skynda dig nul»
Jag skyndade uppför en brant trätrappa, hittade rätt både på köket och pigan, hvilken förde mig en trappa högre in i ett vindsrum utan kakelugn och mera liknande en skrubb.
»Han är den nya bodbetjenten ?» frågade pigan.
»Ja.»
»Frisk och finhyllt. . . Han var så den andra med, men det gick fortare än det kommit,» mumlade hon med ett visst deltagande och gick.
Jag lade mitt knyte på en stol och var snart nere i boden igen.
»Tag det der blå förk1ä’t som hänger öfver rökta skinkan der,» tillsade min husbonde; »så der ja, nu har du uniformen på dig, och nu börjas exercisen.»
Som det icke var någon synnerlig handel på eftermiddagen, så hade min patron god tid på sig för att meddela rekryten åtskilligt rörande yrket, hvaraf jag ännu rätt väl minnes, att det var två slags sill, en bättre och en sämre, den ena för bättre folk och den andra för sämre, men det oaktadt till alldeles samma pris. Vidare fick jag veta, att ett skålpund, som enligt räkneboken innehåller trettiotvå lod, i hökarboden endast räknar tjuguåtta m. m. dylikt, som är svårt att få in i en fjortonårig hjerna, men som, när det väl kommit in, lärer sitta säkert, efter hvad man påstår. Vidare undergick jag en liten fingeröfning vid vågskålarne; det gälde nämligen att genom en omärklig rörelse af pekfingret supplera de fyra lod, som förordningen om mått, mål och vigt bestämde. Det gick trögt för mig, och jag fick många skrupenser för mitt dåliga handlag.
»Dock alla barn i början,» yttrade likväl min patron tröstande; »men när du vägt varan, ska du alltid säga: väl vägdt och fem marker öfver, för det roar kunderna och. målron bör man hålla vid makt, och antingen du säljer mycket eller litet, skall du alltid säga: tackar ödmjukast, lilla vackra madam, ifall det är en jungfru, och tackar ödmjukast, lilla vackra jungfru, ifall det är en madam, hon må nu vara vindögd på ena ögat och skefögd på det andra. Klagar någon öfver att smöret är för härsket, så säger du så här: Det är inte möjligt, ty stadsmajoren och riddaren Brandelius, som har det stora huset vid Holländaregatan, handlade i går
Källa: Project Runeberg ·