Sida 256
23 6
GATUREGLERINGEN.
planer i midten af 1600-talet fastställdes för malmarnas bebyggande, sökte försvarets målsmän att liålla de delar, som skulle planläggas, inom de där tilltänkta befästningarna.
Konungarne använde i äldre tider hufvudsakligen två medel för att göra Stockholm till en välbyggd stad: stränga byggnadsföreskrifter ocli, så länge sådant lät sig göra, gåfvor af mark.
Tidt och ofta upprepades förbuden mot trä- ocli korsvirkeshus samt påbuden att rifva dylika, ofta olagligen uppförda byggnader eller mindre ansenliga stenhus och utbyta dem mot »zirliga» stenhus eller »murfasta hus». Fristerna för påbudens efterlefnad voro mången gång mycket korta, i allmänhet högst tre år. Äfventyret af underlåtenhet att bygga på föreskrifvet sätt eller att sälja till annan, som ville så bygga, var förlust af egendomen, som skulle, enligt en bestämmelse af Johan III, tillfalla kronan, enligt senare föreskrifter tillfalla staden eller säljas, därvid staden antingen skulle få liela eller ägaren behålla två tredjedelar af köpeskillingen ocli återstoden tillfalla staden. Gustaf Adolf påbjöd, att ägaren skulle få full ersättning efter värdering. För att undanrödja de »hinder ocli difficulteter», som uppstått viel genomförande af planerna »att Stockholms stad, såsom ett Konungligit Residens, måtte medh beste ocli zirlige liuus ocli byggningar blifva fattad ocli satt i den förrn, att han andre ocli skiöne märkelige städer i fremmande land måtte i det närmaste giöres jemnlijk», påbjöd Kristina den 28 april 1649, att för hus, som måste rifvas för regleringens genomförande, skulle betalning utgå »effter den wärdering ocli på sätt ocli wijs, som sådant uthi framlidne öfverståthållaren Sahl. Clas Flemings tijd skedt är, der med äganden skall låta sig benöja ocli till frijd wara». Tomter, som voro så små, att de »till stadsens prydnat ocli ägandes nytta intet kunna bebyggas», skulle enligt samma bref läggas ocli försäljas till »den platsen eller tompten, som större ocli dernäst lioos är, dubbelt mot den Taxa ocli wärdering», som gjordes under Gustaf Adolfs tid.
Omförmälda byggnadsföreskrifter te sig för nutidens åskådningssätt såsom snart sagdt drakoniska, men de finna sin naturliga förklaring däri, att byggnadstomterna från början utan ersättning eller endast mot tomtören upplåtits till borgarne mot byggnadsskyldighet, ett sätt att befordra bebyggandet, som användes långt fram i tiden.
Tillämpningen af de stränga byggnadsföreskrifterna var emellertid ej synnerligen allvarlig. I vissa fall, såsom då det gällde fader- ocli moderlösa, medgåfvos undantag. Den omständighet, att åtskilliga tomter efter hand kommo i adelsmäns ägo, i förening med det motstånd, de obilliga stadgandena mötte hos borgerskapet, bidrog i sin mån att vida längre, än man från början tänkt sig, framskjuta den tid, då det eftersträfvade målet vanns, oaktadt täta eldsvådor borde hafva kunnat, i fall omständigheterna i öfrigt varit gynnsamma, befordra genomförandet af regeringarnas planer.
Källa: Project Runeberg ·