De stora uppfinningarna

propellern segrat öfver hjulet. Hjulfartyg liöra numera till undantagen och förekomma nästan endast på grundare farvatten, der större skruffärtyg ej kunna med fördel användas. Ur krigs flottorna ha de helt och liållet försvunnit, ocli af de stora ocean ångarn a är det endast äldre fartyg, som ännu fram-drifvas af bjul. Några nya större hjulångskepp byggas numera knappast. Orsaken till denna stora förändring är ej blott att söka i den bekanta olägenheten, som bjulfartygen förete deruti, att de i storm och hög sjö ofta endast kunna arbeta med det ena hjulet, utan äfven deruti, att bjul och hjulhus äro lättare utsatta för skada än propellern och, då segel begagnas, hinderliga för farten. Propellerns seger har dock ej varit ögonblicklig. Tvärt om har han endast långsamt och efter många vexlingar kämpat sig fram till det öfvervälde han nu erhållit. Några anteckningar ur hans historia skola tillräckligt visa detta.

Redan 1731 föreslog en fransman, Du Quet, en apparat till fartygs framdrifvande mot strömmen, grundad på skruf-vens verkan. Han utgick från samma grundsats, efter hvilken väderqvarnsvingen är inrättad. På samma sätt som vindens kraft användes att sätta väderqvarnsvingen i rörelse, ville han nämligen begagna strömdraget att kringdrifva en med vingar försedd apparat, som vred sig kring en axel. Denna axel skulle uppbära en trumma eller linkorg, kring hvilken en vid någon punkt längre upp vid stranden fäst lina skulle linda sig och derigenom draga fartyget uppför.

Detta förslag, som numera endast eger historiskt intresse, kom dock aldrig till utförande. Om den ryktbare fysikern Daniel Bernoulli vid författandet af sin afhandling om fartygsskrufven också haft någon kunskap om Du Quets idé, har han dock ej begagnat sig deraf. Bernoulli stälde saken på dess rätta punkt, då han utgick från den fullkomligt nya tanken att låta den apparat, i likhet med en väderqvarnsAunge, som han ville anbringa under fartyget, sättas i rörelse, icke af strömdraget, utan af en inuti fartyget befintlig kraft, och derigenom framdrifva det. Härmed var ock ideen till propellern gifven, och äran deraf tillkommer den snillrike schweizaren. Ofullkomligheten af tidens mekaniska hjelpmedel gjorde dock, att denna Bernoullis sedermera af Paucton utvecklade idé ej på länge blef praktiskt tillgodogjord.