Sida 364
Malm ...
härad. Areal 3,033 har. 1,365 innev. (1884). M. utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Köpings kontrakt. -- 3. Lilla Malma, socken i Södermanlands län, Villåttinge härad. Areal, jämte Malmköping, 8,069 har. 1,557 innev. (1884). Annex till Dunker, Strengnäs stift, Villåttinge kontrakt. Inom socknen ligger exercisplatsen Malma hed.
Malma hed. Se Malmköping.
Malmaison [-mäså'ng], lustslott med stor park i franska depart. Seine-et-Oise, omkr. 10 km. v, om Paris, på venstra Seinestranden nära staden Rueil. Slottet beboddes en längre tid af Napoleon och Josefina samt senare af den sistnämnda ensam, sedan hon blifvit skild från Napoleon. Efter hennes der timade död (1814) öfvergick M. till hennes son Eugène, hertig af Leuchtenberg. 1842 såldes det till drottning Maria Kristina af Spanien och 1861 till Napoleon III. Sedan 1877 är det enskild egendom.
Malmberg, Petrus, biskop, f. i Stora Malms socken, Södermanland, 1653, blef 1672 student i Upsala, promoverades 1679 till filos. mag. och prestvigdes 1681. Anställd som predikant för lifdrabanterna, kallades M. 1687 till hofpredikant hos enkedrottningen och utnämndes 1696 till kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. Han kallades 1704 till Karl XII:s öfverhofpredikant och biktfader samt fältsuperintendent, följde sedermera svenska hufvudhären och blef under dess vistande i Sachsen teol. doktor i Wittenberg. 1708 erhöll han fullmakt som biskop i Vesterås, men fortfor att följa konungen ända till Bender, hvarest han afled 1710. Utom sin doktorsdisputation och ett latinskt tal efterlemnade M. blott ett par likpredikningar. -rn.
Malmberg, Bror Karl, arkitekt, f. i Stockholm d. 5 Mars 1818, gjorde sig egentligen bekant genom ritningarna till Göteborgs nya teater, hvilken uppfördes 1856--59, samt genom restaurationen och tornbyggnaden å Ladugårdslands (Östermalms) kyrka (1866--68). Kupolen, till hvilken Scholander 1862 uppgjort ritning, skulle ändras af M. för ringklockornas uppsättande, men erhöll slutligen en med det första förslaget nära öfverensstämmande form genom professor Haverman. Med anledning af M:s förtjenster om detta företag slogs en större medalj. Han var då hofarkitekt. 1869 erhöll han hofintendents titel. M. afled i Göteborg natten till d. 26 Aug. 1877. -rn.
Malmborg, Otto August, militär, föddes å Sveaborg d. 28 Juli 1795. Efter att 1812 hafva utnämnts till underlöjtnant vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad deltog han i tyska (1813) och norska (1814) fälttågen. Under en lång följd af år (1823--48) var M. adjutant hos kronprinsen, sedermera kon. Oskar I, samt avancerade under tiden vid Lifbeväringsregementet och Värmlands regemente, hvars chef han blef 1840. Han utnämndes 1849 till generalmajor, förde 1849--Aug. 50 befälet öfver en svensk-norsk ockupationskår i norra Slesvig, var 1856--62 militärbefälhafvare i 3:dje militärdistriktet och befordrades 1862 till generallöjtnant. Död å Wåxnäs, vid Karlstad, d. 21 Maj 1864. -- M. hade 1842 blifvit adlad och 1849 led. af Krigsvet. akad.
Malmbräcka. Se Bräcka, petrogr.
Malmbäck, socken i Jönköpings län, delad å Vestra härad med 16,469 har, 1,982 innev., ocb Tveta härad med 1,548 har, 223 innev., tillsammans 18,017 har, 2,205 innev. (1884). M. bildar med Ödestuga och Almesåkra ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift, Vestra härads kontrakt.
Malmedy [-mödi], stad i preussiska regeringsområdet Aachen (Rhenprovinsen). 5,978 innev. (1880), mest valloner. I närheten ligga flere jernhaltiga mineralkällor.
Malmen, exercisplats för Första och Andra lifgrenadierregementena, belägen vid Malmslätts jernvägsstation i Kärna socken, Östergötlands län, 7 km. från Linköping.
Malmerfelt, Olof, ämbetsman, föddes i Umeå d. 28 Sept. 1693 och hette före sitt adlande Malmer. Efter tjenstgöring å olika landskontor befordrades han 1717 till landträntmästare och 1720 till landskamrer i Vestmanlands län, öfvergick 1728 från sistnämnda befattning till Kammarrevisionen, utnämndes 1740 till lagman i Ångermanland och Vesterbotten samt adlades 1743. En kortare tid af sistn. år var han vice landshöfding i Stora Kopparbergs län och förrättade 1749--50 samma syssla i Vesterbottens län. Från 1752 års riksdag tillhörde han hofvets parti. 1753 föredrog konung Adolf Fredrik honom framför öfriga sökande till den lediga landshöfdingestolen i Vesterbottens län, men rådet uteslöt honom från förslaget, förskansande sig bakom ett minutiöst iakttagande af tjensteålderns rätt att komma i betraktande. Denna tvist, hvilken af de maktegande vid 1755--56 års riksdag afgjordes till nackdel för konungen och M., blef en af hufvudanledningarna till denna riksdags märkliga »tjenstebetänkande», genom hvilket tjensteåldern upphöjdes till uteslutande grund för befordran. M. blef 1757 e. o. och 1758 ordin. kammarråd samt slutligen landshöfding, 1765 i Vesterbottens, 1769 i Vestmanlands län. Död d. 10 Sept. 1771. M. var en af Frihetstidens dugligaste ämbetsmän och sedan 1740 ledamot af Vetenskapsakademien.
Malmesbury [mamsbörri], stad i engelska grefskapet Wilts, på en af floden Avon nästan omsluten höjd, 147 km. v. om London. 3,133 innev. (1881). -- I benediktin-klostret i M. lefde under förra hälften af 1100-talet historieskrifvaren Vilhelm af Malmesbury.
Malmesbury [mamsbörri]. 1. James Harris, earl of M., engelsk diplomat, son till skriftställaren James Harris, f. 1746, tjenstgjorde sedan 1768 vid legationen i Madrid och var sedermera ministre plénipotentiaire i Berlin, (1772--76), i Petersburg (1776--82) och i Haag (1784--89). För den skicklighet, hvarmed han i Holland bidrog till det republikanska partiets störtande och prinsens af Oranien återinsättande i arfståthållareskapet, upphöjdes Harris 1788 till lord M. 1794 afgick han till Braunschweig att begära prinsessan Karolinas hand för prinsen af Wales och ledsagade henne till England. 1796 och 1797 underhandlade M. utan resultat i Paris och Lille med franska direktoriet, men lemnade derefter, med anledning af tilltagande
Källa: Project Runeberg ·
