Sida 384
Manaar ...
något arkitektoniskt värde. Den protestantiska katedralen (Old church) i stadens äldsta del härstammar från 15:de årh. och restaurerades på 1860-talet. Vackrast bland de katolska kyrkorna äro katedralen S:t John i Salford och jesuit-kyrkan the Holy name i M. Af M:s offentliga byggnader må framhållas det 1876 fullbordade stadshuset, det största kanske någon europeisk stad eger (det betäcker en yta af 6,700 qvkm.), med ett 79 m. högt klocktorn, börsen, hvars sal är en af de största i England, assisdomstolens hus, den 1856 i lombardisk-veneziansk stil uppförda Free trade hall, som begagnas vid offentliga möten och rymmer 5,000 pers., samt det stora sjukhuset. Förnämsta bildningsanstalten är Owens' college, som grundades 1846 af köpmannen John Owens (hvilken för ändamålet skänkte omkr. 100,000 pd), öppnades 1851 och 1880 uppgick uti det då upprättade Victoria university, med hvilket äfven äro förenade Royal school of medicine, grundad 1824 och ansedd som en af de förnämsta medicinska läroanstalterna i England, samt ett stort naturalhistoriskt museum. Andra mera vigtiga bildningsanstalter äro en Grammar school (från 1519), Lancashire independent college, Methodist college, Baptist institute, S:t Bedes college (katolskt), ett college för qvinnor och ett för män ur arbetsklassen, konstskola, Athenseum, grundadt af R. Cobden m. fl., med ett bibliotek på 18,000 bd och läsrum, Mechanics' institution, med stort bibliotek, aftonskola och tekniska undervisningskurser, Portico, med bibliotek och läsrum, samt Cheetham hospital, ett 1662 af Sir Humphrey Cheetham grundadt barnhem för 100 gossar, med ett bibliotek, som anses vara det äldsta offentliga bibliotek i Europa. M. var den första stad, som begagnade sig af Free libraries' act af 1850 (hvilken medgifver en uttaxering på allmänheten för anläggning af parker, museer och bibliotek) och har nu ett referensbibliotek med omkr. 70,000 bd samt. såsom filialer till detta, 6 lånbibliotek, hvart och ett med 12--18 tusen bd, hvarjämte stora boksamlingar äro förenade med ofvannämnda och andra läroanstalter. Salford har sedan 1850 i Peel park ett stort museum, tafvelgalleri och bibliotek med 3 filialer. Bland föreningar för odlande af vetenskap och literatur må nämnas Library and philosophical society (stiftadt 1781), M. literary club (1862), Statistical society jämte åtskilliga naturvetenskapliga föreningar. M. har 5 teatrar och flere konsertsalar. I musikaliskt hänseende står det främst bland alla engelska provinsstäder, hufvudsakligen en följd af det talrika tyska elementet i befolkningen. Berömda äro i synnerhet de sedan 1749 bestående »gentlemen's concerts». -- Stadens sanitära förhållanden hafva visserligen betydligt förbättrats (dödsprocenten har på de sista 40 åren nedgått från 34,3 till 24,7), men den med stenkolsrök fyllda luften samt de oerhördt smutsiga floderna äro allt utom gynsamma för den allmänna sundheten. Emedan stadens vattenverk vid Woodhead, 36 km. ö. om M., visade sig otillräckligt, inköptes för vattenledningens skull för några år sedan Thirlmeresjön i Cumberland (130 km. i rät linie från M.). Bridgewater-kanalen till Liverpool öppnades 1761, M.--Liverpool-jernvägen 1830, och nu förena kanaler och jernvägar staden med alla delar af England. Liverpool är M:s hufvudhamn, men i mer än 60 år har en direkt förbindelse med hafvet medelst en för oceanångare tillgänglig kanal varit ifrågasatt. En af Hamilton Fulton utarbetad plan till en sådan har nu i några år lifligt diskuterats och torde snart börja förverkligas. Stadsstyrelsen består af 16 »aldermen» och 48 »councillors» (rådmän) jämte en »mayor» som ordförande. Salford har likaledes 16 »aldermen» och 48 »councillors». -- M. har länge varit hufvudorten för den engelska bomullsindustrien på grund af traktens rika koltillgång, men sjelfva M. börjar nu blifva handelsstad. Det inre af staden består hufvudsakligen af magasin och försäljningslokaler, hvaremot fabrikerna förlagts till utkanterna och omgifningarna. Af största betydenhet jämte bomullsindustrien är fabrikationen af alla slags maskiner (hufvudsakligen för bomullsindustriens behof) samt s. k. korta varor. Men derjämte äro flere andra industrigrenar företrädda i en omfattning, som skulle anses jättelik i ett annat samhälle, såsom ylleoch sidenfabrikationen samt tillverkningen af glas och kemikalier. M: s hela handelsomsättning beräknades 1872 till 207 och 1881 till 318 mill. pd st. -- Rörande M:s äldsta och äldre historia är föga bekant. Romarna hade en station der, af hvilken en mur ännu finnes qvar, och en mängd romerska mynt m. m. har tid efter annan anträffats. Redan i 13:de årh. omtalas valkqvarnar och yllemanufakturer i trakten, och industrien utvecklades ytterligare genom invandrade nederländare, men den började blifva storartad först i senare hälften af 18:de årh. genom den större användningen af bomull. Först 1838 »inkorporerades» M. som stad, blef 1847 biskopssäte och 1853 »city». Utom under Cromwells tid hade M. ingen representant i parlamentet före reformbillens antagande (1832). Enligt nu gällande vallag har M. 6 och Salford 3 representanter i underhuset.
Manchester [mä'ntjästör]. 1. Fabriksstad i nordamerikanska staten New Hampshire, vid Merrimac och flere jernvägslinier. 32,630 innev. (1880). Stora ylle- och bomullsfabriker, lokomotiv- och maskinverkstäder, sågar m. m. -- 2. Stad i nord-amerikanska staten Connecticut, 13 km. ö. om Hartford. 6,462 innev. (1880). Tillverkning af bomullstyg, strumpor och papper. Vid South M., 4 km. från M., ligger en stor sidenfabrik, som sysselsätter omkr. 1,000 pers.
Manchester [mä'ntjästör], earler och hertigar af. De härstamma från normanden Drogo de Montacuto, hvilken med Vilhelm Eröfraren 1066 kom till England. En hans ättling, Henry Montagu (f. 1563, d. 1642), en trogen vapendragare åt stuartska husets politik, blef 1620 baron Montagu of Kimbolton och viscount Mandeville samt 1626 earl of M. Dennes äldste son, Edward Montagu (f. 1602, d. 1671), som 1642 ärfde earls-värdigheten, tillhörde
Källa: Project Runeberg ·
