Sida 416
Manon Lescaut ...
det protestantiska partiets krigsrörelser. I Apr. 1626 blef M. vid Dessau-bryggan slagen af Wallenstein och måste finna sig i ett återtåg. Sex veckor senare drog han med 25,000 man österut till Oder, trängde derifrån djerft och skickligt ned till Ungern och förenade sig der med Siebenbürgens furste, Bethlen Gabor. Men denne lemnade honom snart i sticket och ingick ett separataftal med Wallenstein, hvilken med hela sin här ryckt efter till Ungern. Sjuk sedan någon tid tillbaka, anförtrodde då M. sina trupper åt hertig Ernst af Sachsen-Weimar samt afreste sjelf för att utverka ny hjelp af Venezia och England. På färden träffades han d. 29 Nov. 1626, sannolikt i Ratona (Dalmatien), af döden, hvilken han afvaktade stående och klädd i krigisk skrud, stödjande sig på tvänne vapenbröder.
Mansfield [mä'nsfild], stad i engelska grefskapet Nottingham, 27 km. n. v. om staden Nottingham. 13,651 innev. (1881). Tillverkning af bomullsstrumpor, tråd, maskiner, tegel m. m. I närheten ligger det byronska godset Newstead abbey.
Mansfield [mä'nsfild]. 1. William Murray, earl of M., engelsk statsman, f. 1705, var son till David, viscount Stormont. 1731 beträdde han den juridiska banan och kom snart i spetsen för advokatståndet genom sin praktiska duglighet och talaretalang, hvarmed förenades mångsidiga och omfattande insigter icke allenast i romersk och fransk rättskunskap, utan ock i klassiska språk och historia. 1742 blef M. kronoåklagare (solicitor general) och den förnämste kämpen för regeringens politik i underhuset, 1754 generalprokurator (attorney general). 1754--56 var han underhusets ledare och försvarade på ett utmärkt sätt styrelsens åtgärder mot Pitts oupphörliga, häftiga angrepp. 1756 utnämndes han till öfverdomare (chief justice of king's bench) samt upphöjdes till baron M. och medlem af kabinettet, i hvilket han hade plats under vexlande ministèrer i femton år. 1776 blef han earl of M. 1788 tog M. afsked från sitt öfverdomareämbete. Han dog 1793. Till sina politiska åsigter var M. moderat tory. Han anses såsom grundläggare af den engelska handelsrätten. -- 2. William Rose M., baron Sandhurst, engelsk militär. Se Sandhurst. 1. A. B. B.
Manshufvud, sjöv. Se Bogspröt, Bråspel, Judasöron.
Mansi, Giovanni Domenico, italiensk teolog, f. 1692, d. 1769 som ärkebiskop i sin födelsestad, Lucca, utgaf bl. a. en om grundlig forskning och kritisk insigt vittnande samling af kyrkomötenas förhandlingar och beslut. Denna samling, som sträcker sig till midten af 15:de årh., utkom i Florens och Venezia 1759--98 i 31 bd under titeln Sacrorum conciliorum nova et amplissima collectio.
Mansion house [mä'nsjön haus], Eng., egentl. boningshus. Se London, sp. 67.
Mansjälen, Otaria jubata, zool., hör till familjen öronsjälar (Otarioidae) inom själdjurens ordning och däggdjurens klass. Öronen äro korta (1,5 till 2 cm.), och fällen saknar bottenull. Hannen är ofvan gulgrå, undertill brungul, med svart nos och svarta labbar; honan är mörkare. Den förre blir 2 m. lång och har på halsen en lång man. Eldslandet, Falklandsöarna och landen i Södra Ishafvet utgöra mansjälens hemvist. Enär hans fäll är mindre dyrbar och han eger blott obetydligt späck, blir den på honom bedrifna fångsten föga lönande. C. R. S.
Mansur, arabernas namn på Johannes Chrysorrhoas.
Mansura, stad i Nedre Egypten, hufvudort i provinsen (mudirije) Dakalije, vid den s. k. Damiette-armen af Nilen och vid jernvägen mellan Kairo och Damiette. Omkr. 27,000 innev. Staden, som nu är en af de förnämsta industri- och handelsstäder i Nedre Egypten, anlades af de kristne 1221. 1250 ledo fransmännen nederlag der, och konung Ludvig IX nödgades gifva sig fången med sin här.
Mantal, kamer., det aritmetiska tal, som uttrycker ett hemmans storlek i kameralistiskt afseende (t. ex. 1 mantal, 1/8 mantal). Ursprungligen hette det »mannatal» och betydde ett visst antal besutna jordbrukare, sedan »hufvudtal» i allmänhet. I ett kungabref af d. 27 Febr. 1452 utskref Karl Knutsson en tillfällig gärd efter »mannatal» på det sätt att 6 bönder eller 12 landbönder, gemensamt bildande gärdetal, skulle svara för en hel gärdelott, bestående af kött, smör, gryn och annan proviant till bestämda qvantiteter samt en mark penningar. På denna grund utvecklade sig ett beskattningssystem, hvars kärna utgjordes af den edsvurna taxeringsnämnden af skattskyldiga med kronoombud. Resultatet af den årliga taxeringen begynte slutligen fixera sig, och man enades om en bestämd delningsgrund, sjettingen, hvaraf, såsom namnet antyder, sex bildade ett fullt gärdetal. Den jordegendom, som lemnade besutenhet åt en bonde, var en sjetting. Två landbönder räknades för en bonde, och den jordegendom, på hvilken en landbonde ansågs besuten, var en half sjetting. Efter hand utbyttes denna benämning mot den af mantal. Begreppet mantal hade således från att afse personen blifvit uttryck för en jordegendoms förmåga att med bibehållande af brukarens bergning i lika förhållande med andra jordegendomar deltaga i skatter. Genom skattläggningsoch jordeboksväsendets införande och utveckling erhöll mantalet slutligen, vid tiden för Gustaf II Adolfs död, den absoluta betydelse, som definitionen angifver. Angående förmedlade och oförmedlade mantal se Förmedling. -- Gårdatal, gärdemantal och hemmantal äro synonymer till mantal. I Jämtland är benämningen gärdemantal allmän för hemman, beräknade till hela efter 6 tunnor utsäde. Kbg.
Mantalslängd (mantals- och skattskrifningslängd), en officiel förteckning på alla inom ett mantalsoch skattskrifningsdistrikt bosatta personer till namn, födelseår, boplats, fast egendom, yrke, tjenst m. fl. omständigheter, af hvilka deras skattskyldighet bestämmes. Den upprättas årligen vid mantals och skattskrifningen. Kbg.
Källa: Project Runeberg · ·






























