Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni

Originalsida 464
Originalsida 464
Originalsida 464
Originalsida 465
464–465

Sida 464

Marienburg ...

Mariestads kontrakt. -- För riksdagsmannaval är staden förenad med Skara och Sköfde till en valkrets. -- Den 9 Okt. 1583 utfärdade hertig Karl privilegier för denna nyanlagda köpstad vid Tunaholm (nuv. Marieholm) och omhuldade den efter hans första gemål, Maria af Pfalz, uppkallade staden på flere sätt. 1580--1646 var M. säte för superintendenten i Mariestads superintendentia (jfr Karlstads stift). Den 2 Okt. 1653 förlänades M. ad interim såsom grefskap åt riksrådet och fältmarskalken Lars Kagg, friherre till Tockmajärvi.

Mariestads kontrakt af Skara stift omfattar de 8 pastoraten Mariestad; Torsö med Fogelö kapell; Hasle med Enåsa kapell och Berga samt Färed; Ullervad och Ek; Leksberg; Tidavad, Låstad och Binneberg; Horn med Ekby och Utby; Odensåker med Frösve och Säter. Af dessa pastorat är Hasle utbrutet från Norra Vadsbo kontrakt, de öfriga från Södra Vadsbo kontrakt. M. kontrakt bildades 1885. Areal 47,184 har. 14,740 innev. (1884).

Marietta, stad i nord-amerikanska staten Ohio, vid Muskingums förening med floden Ohio, genom jernvägar förenadt med Cincinnati och Cleveland. 5,444 innev. (1880). I staden ligger Marietta college, grundadt 1835 af kongregationalister och presbyterianer. M. anlades 1788 och uppkallades efter drottning Maria Antoinetta i Frankrike.

Mariette [-ä't], Pierre Jean, fransk konstkännare, f. i Paris 1694, d. 1774, son till en framstående kopparstickare, gjorde studieresor i Tyskland och Italien samt fick i uppdrag att ordna kejserliga kopparstickssamlingen i Wien. Han köpte sig 1750 en syssla såsom k. sekreterare och kanslikontrollör. Efter M:s död skingrades hans samling af 1,400 handteckningar och 1,500 kopparstick. Han utgaf flere skrifter, som ännu åtnjuta anseende, bl. a. Déscription sommaire des dessins des plus grands maîtres d'Italie, des Pays-Bas et de France, du cabinet de M. Crozat (1741), Recueil d'estampes o. s. v. (2 bd, 1729--42) och Traité historique des pierres gravées du cabinet du roi (2 bd, 1750).

Mariette [-ä't], Auguste Édouard, fransk egyptolog och fornforskare, föddes d. 11 Febr. 1821 i Boulogne-sur-mer, vid hvars skola han 1841--48 tjenstgjorde som lärare, samtidigt sysslande med smärre literära och vetenskapliga företag. De sistnämnda, som i början berörde den klassiska arkeologien, fingo snart egyptologien till mål. En med inskrifter smyckad mumiekista, som fanns utställd i Boulognes rådhus, fängslade tillfälligtvis M:s uppmärksamhet och förde honom till undersökningar, hvilka hade till följd, att han till sist beslöt på allvar egna sig åt studiet af den egyptiska forntiden. 1848 kom han till Paris och antogs der inom kort till tjensteman vid Louvres egyptiska fornsakssamling. En ansökan om understöd för en forskningsresa till Egypten, som han inlemnade till det franska undervisningsministeriet, bifölls, och i slutet af 1850 anlände M. till Alexandria. »Missionens» ändamål var att i de egyptiska klostren studera och om möjligt förvärfva koptiska och syriska handskrifter. Underhandlingarna derom drogo ut på tiden, hvadan M., hällre än att vara sysslolös, nyttjade sin tvungna vistelse i Kairo till att studera omgifningarna af denna stad. Besöken i det gamla Memfis' nekropol, som voro förenade med gräfningar, ledde honom till en upptäckt, som blef af den största betydelse såväl för hans egen framtid som för egyptologien. Han lyckades nämligen återfinna det af Strabon beskrifna Serapeum vid Memfis, och nu blef det icke längre fråga om att fullfölja missionens ursprungliga ändamål. Kostnaderna för den storartade utgifningen af Serapeum bestredos i väsentlig mån af franska staten, i det nationalförsamlingen voterade ett betydligt anslag för fortsättande af M:s gräfningar, som höllo på att afstanna af brist på medel och genom afundsmäns intriger. Först i slutet af 1852 var Serapeum fullständigt undersökt. Följande året upptäckte M. (med understöd af hertig de Luynes) sfinxens vid Gise gamla tempel. 1854--58 vistades han i Paris, anställd som »conservateur adjoint» vid Louvre och sysselsatt med att ordna den väldiga fornsakssamling, hvilken såsom en frukt af hans gräfningar kommit franska nationalgalleriet till godo. 1858 begaf han sig åter till Egypten, dit Frankrikes vän Said-Pascha kallat honom. Åt M. anförtroddes högsta ledningen och anordningen af de storartade gräfningar, som denne furste önskade låta verkställa öfver hela Egypten. Planen till ett museum, ämnadt till förvaringsrum för de uppgräfda fornsakerna, utkastades, och tomt anskaffades för samlingarnas provisoriska uppställning i Bulak, Kairos hamnstad. Sin återstående lefnad kan M. sägas hafva tillbragt hufvudsakligen i Egypten, der han på olika punkter af landet företog gräfningar, stundom utan framgång, alltid i öfverensstämmelse med en på förhand uppgjord plan. Han dog i Bulak d. 17 Jan. 1881, och hans stoft hvilar i museets trädgård, der en präktig vård, hvartill medlen anskaffats genom offentlig subskription, bevarar hans minne. Äfven hans fädernestad har hedrat detta genom att på ett af sina torg resa honom en stod. Bland utmärkelser, som i lifstiden kommo på hans lott, må nämnas ledamotskap af Franska institutet och titel af pascha. -- De förnämsta af M. delvis eller fullständigt uppgräfda fornegyptiska minnesmärkena eller ruinsamlingarna -- näst Serapeum, hvilket räknas som på en gång hans vackraste fynd och en af de mest storartade arkeologiska upptäckterna i vårt århundrade -- äro templen i Edfu, i Dendera, i Abydos, åtskilliga af det gamla Thebes helgedomar, särskildt de i Medinet Habu och Deir-el-Baheri, en stor del af det forna Memfis' nu kända grafvar vid Sakkara och Gise samt det forna Tanis (Sân). Om mängden af smärre fornlemningar, steler, likkistor, statyer, figuriner, prydnads- och husgerådssaker, papyrer o. s. v., som af dessa gräfningar bragtes i dagen, kan ett besök i Bulaks museum, som inrymmer den största egyptiska fornsakssamling i verlden, lemna en föreställning. Denna samling, som till en början blott provisoriskt fick sig plats

Källa: Project Runeberg · ·