Sida 494
Mars ...
att rotationsaxeln, kring hvilken planeten fullbordar sitt dygn på 24 t. 37 m. 23 s., har en mot banan sned ställning (likasom jordens rotationsaxel), hvarigenom skilda årstider markeras; att kring planetens båda poler ständigt finnas hvitskimrande snö- och isfält, som med ganska stor regelbundenhet omvexlande tilltaga och aftaga, alltefter som den ena eller andra planethalfvan har vinter eller sommar. Vidare har man funnit, att M:s yta har haf och land, öfver hvilka flere astronomer, oberoende af hvarandra, upprättat t. o. m. ganska detaljerade kartor, som sinsemellan öfverensstämma ganska väl. Af dessa framgår, att M. icke eger stora kontinenter och stora verldshaf såsom jorden, utan att landet der är vida mera sönderstyckadt samt genomdraget af kanaler, hufvudsakligast gående i nära nordliga--sydlig riktning. En skilnad med jorden framträder äfven deruti att på M. landets yta är större än hafvets, under det att på jorden ett motsatt förhållande eger rum. Landets yta har i allmänhet en rödaktig färgton, som vid betraktandet med blotta ögat meddelar sig åt planeten i dess helhet. -- Sitt omlopp kring solen fullbordar M. på 687 dagar. Hans medelafstånd från solen är 1,52369 gånger jordens, eller 227 mill. km. Hans massa är endast 1/10 af jordens, äfven hans täthet är något mindre än hennes. -- Den 11 och 17 Aug. 1877 upptäcktes af astronomen A. Hall i Washington två Mars-månar. Den inre af dessa (kallad Phobos) är för sin litenhet ett bland de svåraste föremål på himmelen att iakttaga, den yttre (Deimos) deremot något lättare. Deras diametrar torde uppgå till endast omkr. 1 mil. De röra sig på mycket ringa afstånd från planeten och hafva derför äfven mycket kort omloppstid, nämligen den yttre 30 t. 18 m. och den inre endast 7 t. 39 m. Den senare rör sig derför hastigare i sin bana kring planeten, än denne sjelf roterar kring sin axel, hvarför denna måne, sedd från M., måste, i motsats till alla andra stjernor, synas gå upp i vester och ned i öster. -- M. har för den astronomiska vetenskapen varit af stor betydelse, bl. a. derigenom att rörelsen i den starkt excentriska banan bidrog till Keplers upptäckt af lagarna för planeternas rörelser kring solen, samt derigenom att iakttagelser af M. gifva ett godt medel att bestämma solparallaxen. E. J.
Mars [marrs], Anne Françoise Hippolyte Boutet-Monvel, kallad mademoiselle Mars, fransk skådespelerska, född i Paris d. 9 Febr. 1779, var naturlig dotter till skådespelaren Monvel. I sitt 13:de år började hon under faderns ledning uppträda i barnroller, invigdes sedan 1795 af skådespelerskan L. Contat i konstens finare grepp och fästes 1799 vid Théâtre français, som hon derefter oafbrutet tillhörde ända till 1841. Hon spelade först ingénue- och ungdomliga älskarinneroller, fann sedan 1812 sitt egentligaste fält i Molières och Beaumarchais' yppersta komedier samt återgaf senare med framgång tragiska hjeltinneroller, hvarvid hon förhjelpte romantikernas dramer till seger. En aldrig svikande naturlighet och ett förföriskt behag präglade hennes framställning. Ännu vid 60 års ålder bibehöll hennes stämma sin ljuflighet, och hennes konst att kläda sig var utomordentlig. Hon hedrades af Napoleon I och efterföljande regenter samt uppbars städse i lika mått af allmänhetens gunst. Hon dog i Paris d. 20 Mars 1847, efterlemnande en stor förmögenhet. R. de Beauvoir utgaf 1849 »Mémoires de m:lle M.»
Marsaglia [-sa'lja], by uti italienska provinsen Cuneo, mellan Turin och Pignerolo, bekant genom den seger, som österrikarna under prins Eugène der vunno öfver fransmännen under marskalk Catinat d. 4 Okt. 1693.
Marsala, hamnstad på vestra kusten af Sicilien, prov. Trapani, 32 km. s. om Trapani, vid jernvägen emellan Trapani och Palermo. 40,251 innev. (1881) i hela kommunen, omkr. 16,000 i staden. Handel med spanmål, olja och salt, men i synnerhet med vin, marsalavin, som tillverkas i staden af sicilianska viner och sprit samt exporteras mest till England och Vestindien, der det ersätter madeira. Hamnen har uppgrundats, men arbeten på dess förbättrande pågå. M. ligger på samma plats, som fordom intogs af Lilybaeum, hvilken stad anlades, sedan den på ön San Pantaleo, omkr. 10 km. n. om M., belägna, starkt befästa kartagiska staden Motya förstörts af syrakusanerna under Dionysios, 397 f. Kr. (Motyas ruiner blottades af Schliemann 1876.) M. är ryktbart i Italiens nyaste historia: der landsteg Garibaldi med sina »tusende» d. 11 Maj 1860 och började Siciliens eröfring.
Marsch (Fr. marche), krigsv., kallas i allmänhet hvarje förflyttning af en trupp såväl vid dess öfvergång från en formering till en annan som vid dess rörelser på slagfältet och utom detsamma, men vanligen inskränker man begreppet marscher till truppernas förflyttningar utom slagfältet. Under krig upptages längsta tiden af marscherna. Truppernas marschförmåga, befordrad genom lämplig utrustning, bra underhåll och god utbildning, samt deras marschdisciplin äro ock af den allra största vigt och betydelse, likasom det sätt, på hvilket marscherna anordnas och ledas (marschöfningarna). Med arméernas växande storlek och krigföringens allt större uppgifter har marsch-anordningen blifvit vida svårare, än hon förr var, hufvudsakligen till följd deraf att arméerna, för att kunna lefva och för att icke få det alltför obeqvämt, måste utsträcka sig öfver ett stort område, marschområde, hvilket måste minskas, i den mån man närmar sig fienden. -- Alltefter som man marscherar utom fiendens verkningskrets eller inom densamma, skiljer man emellan tågmarscher och krigsmarscher. Vid de förra träda omtanken om truppens beqvämlighet och tillgodoseendet af dess behof i förgrunden, under det man vid de senare måste fästa hufvudsakliga uppmärksamheten vid säkerheten och stridsfärdigheten. Då en mindre truppstyrka i fredstid skall förflyttas med marsch, sker detta efter en af K. M:ts befallningshafvande enligt vederbörande chefs förslag uppgjord marschrut, som bestämmer målet för hvarje dagsmarsch. Då större styrka i krigstid förflyttas medelst tågmarsch, anordnas marschen lämpligen efter en marschöfversigt, eller marschtablå, som angifver hvarje
Källa: Project Runeberg ·
