Sida 77
Lo-underslägtet ...
och Merrimack, hvilkas fall lemna drifkraft åt stadens fabriker. 59,485 innev. (1880). L. har blifvit kalladt »Spindelstaden» och »Amerikas Manchester» på grund af sin stora bomullsindustri. 1882 tillverkades i dess 153 bomullsfabriker 191 mill. m. bomullstyg, samt dessutom 10,4 mill. m. ylletyg, mattor och sjalar, 14 mill. par strumpor o. s. v. Derjämte finnas många andra fabriker i L. 7 jernvägslinier förena staden med landets jernvägsnät. L. blef stad 1826.
Lowell [låell], James Russell, amerikansk skald, f. 1819 i Cambridge i Massachusetts, kallades 1855 till Longfellows efterträdare såsom lärare i moderna språk och literatur vid Harvard-universitetet och utnämndes 1877 till amerikansk minister i Madrid samt 1880 i London. Han utgaf 1857--62 »Atlantic monthly» och 1863--72 »North american review». L. är en af Nord-Amerikas originellaste skalder. Hans sångmö trifs ypperligt i de stora städernas larm, men återgifver äfven naturbilder med finhet och skärpa. Stark frihetskärlek, en rättframhet, som ej skyr att uttala sin vanvördnad mot allt foråldradt, och en snabb, gnistrande, ofta vårdslös stil äro utmärkande drag i hans dikter. Mest omtyckta äro The Biglow papers (2 bd, 1848--65; humoristisk-politiska visor på yankeemål) och Under the willows, and other poems (1869). I A fable for critics (1848) företager han på vers en skämtsam mönstring med sitt fäderneslands författare. Bland hans essays märkas Fireside travels (1864) och Among my books (1870). L:s samlade skrifter utgåfvos 1881, i 5 bd.
Lowells batterikanon [låells]. Se Kulspruta, sp. 232.
Lovén, svensk slägt, härstammar från en bondson från Loshults socken, Kristianstads län, Per Månsson (f. 1718, d. 1785), hvilken efter sin födelsesocken kallade sig Lovenius, sedan Lovén, och 1753 blef kyrkoherde i Rengs och Stora Hammars pastorat af Lunds stift. En hans sonson, generalmajoren Per Kristian L. (se L. 2), adlades 1864, med bibehållande af sitt namn, men slöt 1878 sjelf sin adliga ätt.
1. Lovén, Nils, poetisk öfversättare, föddes i Reng i Skåne d. 18 Juni 1796, blef student i Lund 1811, förordnades 1817 till e. o. biblioteksamanuens derst., blef s. å. filos. magister och kallades 1820 till docent i literaturhistoria. Han prestvigdes 1821, blef 1822 e. o. adjunkt i estetik, 1823 regementspastor vid Vendes artilleri-regemente, 1830 kyrkoherde i Östra och Vestra Vemmenhög (Skåne) och 1837 prost. 1848 kallades han till kyrkoherde i Espö och Klagstorp, hvilket pastorat han tillträdde 1850. Han afled i Espö prostgård d. 10 Febr. 1858. -- L. började sin vittra bana med en tolkning af Th. Moores »Dikter» (1:sta h. 1831) samt ett häfte Vitterhetsförsök (1833). Vidare utgaf han i öfversättning Moores romans »Khorassans beslöjade profet» (1834) samt Camoëns' »Lusiaderna» (1839). Den nya och fullständiga upplagan (1852) af den sistnämnda öfversättningen helsades med allmänt och välförtjent bifall samt lyfte med ens L. till rang bland Sveriges förnämsta poetiska öfversättare. Han erhöll jämväl af Svenska akademien ett pris för densamma. Hans tolkning af Dante Alighieris »Gudomliga komedi» utkom i 3 delar 1856--57. Den måste, trots sina brister, anses som ett högst framstående verk, i betraktande af de betydande svårigheter, som voro att öfvervinna, och af det omfattande studium af dithörande literatur, som ett sådant arbete förutsätter. Öfversättningen åtföljes af en vidlyftig kommentar. Ett litet, tilldragande originalarbete på ett helt annat område hade L. några år förut offentliggjort, näml. Folklifvet i Skytts härad i Skåne i början af detta århundrade. Barndomsminnen. Utgifna af Nicolovius (1847; 2:dra uppl. 1868). --rn.
2. Lovén, Per Kristian, militär, den föregåendes kusin, föddes i Stockholm d. 23 April 1799 och blef 1816 fänrik vid Andra lifgardet. 1820--21 tjenstgjorde han vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad, blef 1824 kapten i generalstaben, var 1827--29 adjutant hos riksståthållaren i Norge, B. B. v. Platen, samt kallades 1829 till medlem af Krigsvetenskapsakademien, om hvars verksamhet han derefter inlade mycken förtjenst. 1835 blef han kompanichef, 1844 adjutant hos Oskar I och 1846 chef för landtförsvarsdepartementets kommando-expedition. 1853 blef L. (han var då sedan 1847 öfverste i armén och innehade sedan 1851 fullmakt såsom major vid Andra lifgardet) utnämnd till chef för Andra lifgrenadierregementet och lemnade såväl adjutantskapet hos konungen som chefskapet i kommando-expeditionen. 1858 utnämndes han till generalmajor i armén, blef 1860 t. f. generalbefälhafvare i 2:dra militärdistriktet och derefter ordinarie generalbefälhafvare, 1862 i 3:dje, 1864 i 2:dra distriktet. Sistn. år erhöll han adlig värdighet och tog 1867 afsked ur krigstjensten. Han afled i Stockholm d. 24 Maj 1878. -- L. utförde flere gånger särskilda militära uppdrag och stod konung Oskar I personligen mycket nära. Varmt intresserad för försvarsväsendets utveckling på historiskt nationel grundval, utgaf han 1871 (anonymt) en broschyr med titel Öfversigt af svenska krigsförfattningens utveckling samt af grunderna för dess ordnande. L. lär äfven vara författare till två anonymt utgifna ströskrifter från 1861: Några ord om unionsfrågan och hennes behandling samt Är en fredlig lösning af representationsfrågan möjlig i Sverige?
3. Lovén, Sven Ludvig, zoolog, den föregåendes broder, född i Stockholm d. 6 Jan. 1809, blef 1823 student i Upsala och 1824 i Lund, der han 1829 blef filos. doktor och 1830 docent i zoologi. Han kallades 1841 till professor och intendent vid Naturhistoriska riksmuseets afdelning för lägre evertebrater. 1857--78 tillhörde han direktionen öfver Nya elementarskolan i Stockholm, från 1871 såsom ordförande. Vid Lunds universitets jubelfest 1868 blef L. medicine hedersdoktor. Han är ledamot af Vetenskapsakademien (sedan 1840), af Fysiografiska sällskapet i Lund (1832), af Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1840), af Musikaliska akademien (1868), af Vetenskaps-societeten i Upsala (1869), af
Källa: Project Runeberg ·
