Sida 377
STOCKHOLMS HAMN AK, KAJER OCH BROAR. 305
en gång för afgående om dygnet, hvarjämte vissa lättnader äro beredda de ångfartyg, som göra reguliera turer i allmänhet. Sammanlagda inkomsterna af fartyg ocli varor jämte slusspenningar hafva 1870—74 uppgått till 2,108,455:3 5 kr, 1875—79 till 2,431,324:8 0 kr, 1880—84 till 3,123,117:63 kr, 1885—89 till 3,196,061:3 9 kr. och 1890—94 till 3,364,354: 8 5 kr. Utgifterna åter för nybyggnader ocli underhåll, hyror, arrenden o. d, hamnförvaltning och slussen utgjorde: 1870—74 1,614,422: 14 kr, 1875—79 3,061,364:19 kr, 1880—84 4,636,607:2 7 kr, 1885—89 1,522,097:5 5 kr, 1890—94 731,077: 7 4 kr. Häraf framgår, att inkomsterna ej obetydligt öfverstigit utgifterna.
Vattenbyggnader.
Belägenheten vid Mälarens utlopp i Saltsjön är för hufvudstaden af stor betydelse äfven därför, att omsättning af vattnet med få undantag fortgår hela året om. Angående strömförhållandena må liär endast antecknas, att Mälarens högsta vattenyta räknas till 5,51 m, medelvattenytan till 4,2 1 m, lägsta vattenytan till 3,64 m, medan Saltsjöns högsta vattenyta uppgår till 4,73 m, medelvattenytan till 3,9 3 m. ocli lägsta vattenytan till 3,31 m. öfver slusströskeln.
Under det att vindförhållandenas inflytande på sjöfarten genom ångkraftens allt större användning väsentligen förlorat sin betydelse, har däremot en annan på klimatet beroende omständighet i alla tider spelat en viktig roll i fråga 0111 hufvudstadens sjöförbindelser. Vintrarnas is har nämligen alltid verkat hämmande på sjöfarten ocli oftast afbrutit densamma under en eller flere månader af året. Sedan år 1880 hafva emellertid försök gjorts att med särskilda ångbåtar liålla segelrännan klar, hvilket dock på grund däraf, att den därtill använda kraften varit för liten, icke alltid lyckats; nu har en isbrytare om 1,000 hästkrafter blifvit för stadens räkning anskaffad, hvilken under vintern 1896—97 börjat sin verksamhet (fig. 285).
Under alla förhållanden är inseglingen till Stockholm tidsödande ocli besvärlig. Hufvudvägarna från Östersjön äro tre: den norra med en längd af 80 km. mellan Stockholm ocli Furusund samt 40 km. mellan Furusund och hafsbandet, den östra med ett afstånd mellan Stockholm ocli Sandhamn af 64 km, samt den södra med 140 km. mellan hufvudstaden och Landsort. Mångfaldiga andra farleder finnas i skärgården, 1)1. a. Gill inge-leden med en längd af 106,5 km. mellan hufvudstaden ocli hafsbandet. Alla dessa leder sammanlöpa vid Vaxholm ocli Oscar-Fredriksborg, 20 km. från staden, utom den för närvarande obetydliga passagen genom Skurusund. Under sådana förhållanden är det naturligt, att hvarje uppslag till förkortande af våglängden skall vinna anklang. Med allt större intresse har frågan om en
Stockholm. II. 20
Källa: Project Runeberg ·
