Sida 259
Den finske baronen
försäkra, men nu med en brytning så äkta finsk, att det riktigt sjöng i mina öron.
»Är det ondt om hästar här i stan?» frågade jag slutligen för att blanda bort korten.
»Nej, men det är förbannadt dyrt,» blef svaret.
»Jag kunde just tro det. Man hugger alltid till vid brunnar och bad,» medgaf nu äfven jag i min ordning och lemnade derefter baronens betjent. 
Ill. J.N.[=Jenny Nyström] Han blottade sitt hufvud och skickade en slängkyss (sid. 260). Det återstår nu att veta, om husbonden är lika god geograf och finne som hans dräng, tänkte jag och återvände till den gemensamma promenaden. Jag hade ej tagit många steg, då jag ånyo blef varse generalskan och den finske
Källa: Project Runeberg ·