Sida 168
En firad och eftersökt gäst
när man är så eftersökt som jag, jag sa’ ju hur eftersökt jag var. Det får vara så länge med de der träaffärerna. Jag gör i jern i stället. Se här, go vänner, en bit på prof, se, se bara! Det ska inte vara vanliga fingrar för en sådan ring.»
Dervid sträckte han fram sina händer, som voro korslagda öfver hvarandra, men hårdt sammanknipta vid handlofvarne medelst en jernring.
»Ännu en gång, tack för i går!» ropade han, rörande lifligt på fingerspetsarna. »Tack för i går! Jag kan inte trycka era händer. Men kom hit i stället och tryck mina! Kom, bror Ekström, bror Lindgren, bror Berg, bror Ström! Hårdt att resa utan att ha med sig några suvenirer från er. Adjö, hedersknyfflar! Kommer ni till Stockholm, så glöm inte bort Långholmen! Jag flyttar dit, det är så vackert om sommaren, man bor som i ett slott, har till och med högvakt vid porten. Adjö, adjö, jag skall skicka er min fotografi och...»
Källa: Project Runeberg ·