Sida 27
3. En arbetares dotter
för något nytt! — Tack skall du emellertid ha, Axelson! Aldrig glömmer jag den tjenst du gjort mig och min vän.»
»Ni bo på Norr, smågossar, men innan ni hunnit halfvägs, ha ni frusit ihjäl, så handtverksgesäller ni ä'. — Jag måste ta er hem till mej — jag gör det ogerna, men det kan inte hjelpas — nöden har ingen lag — låt oss skynda!»
Och dermed sträckte jernbäraren ut sina långa ben och satte sig i spetsen för tåget.
Det bar uppför »Sista styfverns trappor», man lunkade förbi Katarina kyrka och stod snart utanför ett mindre trähus vid en smal gata. Jernbäraren öppnade porten, och de tre nattliga vandrarne letade sig uppför en smal trätrappa.
»Här ha vi en lång, smal gång,» sade jernbäraren, »min dörr är längst bort — gå försigtigt och följ efter mej!»
Dahl och Jäger följde efter, famlande i den trånga, mörka gången; men när den förre, som snuddade med handen vid ett dörrlås, icke kunde underlåta att vrida derpå, öppnade sig en dörr.
Dahl tittade in i rummet, men gaf till ett rop af förskräckelse.
»Hvad var det?» frågade jernbäraren.
»När jag skådade in i det der rummet,» svarade Dahl, »såg jag en likkista — månens sken på plåten och bleckstjernorna öfverraskade mig.»
»Der hade ni för titta,» yttrade jernbäraren; »när man för första gången går in i ett hus och stöter på lik, bådar det intet godt.»
»Hvem är död?» frågade Jäger.
»Madam Nyberg, tvätterska i lifstiden, en beskedlig gumma, som tvättade åt många bättre och förnäma herrar. — — Hade fröknarna och mamsellerna i Stockholm vetat hvad hon visste, så hade, tro mej, damernas giftassjuka blifvit kurerad. — Men här är min dörr — jaså, hon har hört oss — min snälla Anna har inte lagt sig än.»
Och från den öppnade kammaren strålade ett ljus; men hon som bar ljuset och mottog de inkommande, strålade som en uppenbarelse.
En hög, smärt gestalt i grof ylleklädning visade sig i den tarfliga kammaren; men ansigtet, som ur en sky af blonda lockar smålog mot de inträdande, var outsägligt intagande.
Man behöfver icke vara handtverksgesäll för att förbluffas af en sådan syn, vare sig om dagen eller natten.
Källa: Project Runeberg ·