Sida 144
Lunds universitet. Karolinska universitetet i Lund
en farmakologisk institution, äfvensom ett medicinsk-kemiskt laboratorium. Öfriga institutioner äro: botaniska institutionen med trädgård, växthus, museum och föreläsningslokaler, zoologiska museet, väsentligen en skapelse af Sv. Nilsson, innehållande betydliga samlingar inom zoologiens olika grenar, geologiska museet, grundlagdt af O. Torell, kemiska laboratoriet och mineralsamlingen, matematiska instrumentsamlingen, fysiska institutionen samt astronomiska observatoriet. De större af dessa institutioner, såsom universitetets bibliotek, zoologiska museet, anatomiska, patologiska och fysiska institutionerna samt astronomiska observatoriet, äro inrymda i egna byggnader, som blifvit uppförda eller inredda i senare tid. För studiet af nordisk fornkunskap och numismatik eger universitetet vigtiga samlingar i sitt historiska museum och myntkabinett. Till det förstnämndas minnen hör Sv. Nilssons, till det senares Sv. Lagerbrings och C. J. Tornbergs verksamhet. -- Universitetets gällande stat är fastställd d. 13 Nov. 1885 och beräknad till ett inkomstbelopp af 366,667:25 kr. Deraf utgöras 261,103 kr. af statsanslag, dels ordinarie, dels förslagsanslag, samt återstoden af inkomster af univ:s egna kapital (632,101 kr.), arrendemedel, kyrkotionde samt åtskilliga mindre inkomsttitlar. I staten upptagas icke de vid universitetet fästa enskilda stipendiestiftelser, hvilkas kapital uppgår till 681,218 kr. -- Af det årliga anslaget utgå till vetenskapliga institutioner och byggnaders underhåll omkr. 47,000, kr. (hvaraf 16,100 till univ.:sbiblioteket) samt till statsstipendier och premier 4,350 kr. Ordinarie professorer, räntmästare och bibliotekarie åtnjuta i lön och tjenstgöringspenningar hvar och en 6,000 kr., e. o. professorer 4,000 à 4,500 kr., adjunkter 3,500 kr. Till arvoden åt docenter finnas anslagna 7 docentstipendier à 1,500 och 5 à 1,200 kr. Exercitiemästarnas aflöning utgår med sammanlagdt 5,000. Till tjenstemännen vid räntekammaren och kansliet (räntmästaren oräknad) utgå tillsammans 9,000 kr., till bibliotekstjenstemännen (utom bibliotekarien) 8,000, till 12 amanuenser vid öfriga institutioner 6,000, kanslerssekreteraren 1,200 kr., fakulteternas notarier 600 kr.
Historia. Upprättandet af en högre läroanstalt i södra Sverige för sönerna af de genom Roskildefreden 1658 till Sverige afträdda landskapen var en åtgärd, som redan kort efter fredsslutet bragtes på tal af dessa landskaps eröfrare, Karl X Gustaf. Han ville derigenom hindra gemenskapen med Danmark och införa svensk bildning i dessa från rikets äldre svenska bildningsanstalter aflägsna landsändar. På Karl X:s befallning utarbetade biskopen i Lund P. Winstrup, en ifrig svensk-vän, ett förslag till upprättande af en högre lärdomsanstalt i Lund. Såsom dess ekonomiska grundval föreslog han användande af de Lunds domkapitel tillhöriga ansenliga jordegendomar, hvilka innehafts af danska undersåtar och genom Skånes införlifvande med Sverige blifvit lediga. Förslaget kom likväl icke till utförande under den korta återstående tiden af Karl X:s regering. Men frågan omfattades med ifver af Skånes inflytelserika män, särskildt bland presterskapet; och sedan den förevarit vid riksdagen 1664, utfärdades omsider d. 19 Dec. 1666 stiftelsebrefvet för Lunds universitet af Karl XI:s förmyndareregering. Efter Karl X Gustaf fick det nya universitetet namnet Academia Carolina. I öfverensstämmelse med biskop Winstrups förslag uppläts till betryggande af lärosätets ekonomiska bestånd hela Lunds domkapitels betydliga jordegendom, hvilken successivt borde komma universitetet till godo -- en ansenlig gåfva af icke mindre än omkr. 1,200 gårdar. -- Lunds universitets äldsta styrelseförfattning och privilegier -- utfärdade samma dag som stiftelseurkunden -- voro af väsentligen samma innehåll som de, hvilka gällde för Upsala, hvars konstitutioner faststälts 1655. Lunds universitets »Constitutioner» af 1666 fortforo att gälla nära två hundra år, hvilket ej undgick att medföra svåra olägenheter. Först 1852 utfärdades nya statut, hvilka i sin ordning aflöstes af de nu gällande, förnyade statuten af d. 10 Jan. 1876. -- Det nya lärosätets invigning egde rum på Karlsdagen (d. 28 Jan.) 1668. Den utrustning med afseende på lärostolar, hvarmed Lunds universitet efter konstitutionernas föreskrift började sin verksamhet, var efter tidens förhållanden ej obetydlig: teolog. fakulteten egde fyra professurer, den juridiska och medicinska hvardera två, den filosofiska åtta, alla, utom de två professurerna i matematik, tillhörande den humanistiska gruppen af läroämnen. Frikostigt tillmätt var äfven, såsom nämndt är, det nya universitetets ekonomiska grundval. Men den senares natur var af den art, att oreda och förvirring i de ekonomiska förhållandena lätt måste uppstå, hälst som endast en mindre del af det anslagna kapitelgodset genast var ledigt att tillträda. Sammansättningen af den äldsta lärarepersonalen var äfven föga tjenlig till lärosätets förkofran och svenskhetens befästande i det nyvunna landskapet. De nya professorerna voro dels danskar, förflyttade från domkapitlet och gymnasiet till det nya universitetet med bibehållande af sin förra aflöning, dels tyskar, dels svenskar. De sistnämnda voro till antalet underlägsna. Ständiga tvister inom det så brokigt sammansatta akademiska konsistoriet samt emellan den tyske prokanslern B. Oelreich -- en man, som genom sitt inflytande hos M. G. De la Gardie mycket bidragit till universitetets upprättande -- och den danske biskopen Winstrup, äfvensom förvirrade ekonomiska förhållanden störde den lugna utvecklingen under universitetets första år. Det var föga besökt: studentantalet, som från början uppgått till omkr. 100, höjde sig under dessa år föga öfver denna siffra. Ett europeiskt ryktbart namn hade dock blifvit fäst vid universitetet redan vid dess stiftelse: det var den berömde rättsläraren och historieskrifvaren Samuel Pufendorfs. Hans ryktbara verk »De jure naturae et gentium» utgafs i Lund 1672, och »Londini Scanorum» gjorde under hans namn först sitt utträde i Europas lärda verld. Jämte Pufendorf torde filosoferna Canutus Hahn och Kristian Papke -- den sistnämnde en af vårt lands förste cartesianer -- samt matematikern
Källa: Project Runeberg ·
