Sida 381
Maltitz ...
envåldshärskaren Agathokles. Efter dennes död (289 f. Kr.) öfverföllo de och intogo den blomstrande staden Messana samt grundade derstädes ett slags röfvarestat. Men då mamertinerna slutligen vågade angripa sjelfva Syrakusa, blefvo de slagna af Hiero vid Mylai (omkr. 269 f. Kr.). Under förevändning att bistå dem blandade sig då kartagerna i saken och besatte borgen i Messana. Å andra sidan hade en del af mamertinerna sökt hjelp hos romarna, och på sådant sätt blefvo de mamertinska stridigheterna närmaste anledningen till utbrottet af det första puniska kriget. Konsuln Appius Claudius besegrade såväl Hiero som kartagerna, och Messana kom till följd deraf i romarnas händer, men benämningen Civitas mamertina (Mamertinska staten) qvarstod dock länge vid sidan af det äldre namnet. A. M. A.
Mamestra Tr., zool., ett nattfjärilslägte af fam. Hadenidæ, med håriga ögon, halskragen rundad, mellankroppen hvälfd och bakkroppen hos honan slutande trubbigt. Af detta slägte äro inom Skandinavien mer än 20 arter kända, bland hvilka några (M. pisi L., M. brassicæ L., M. oleracea L. m. fl.) äro genom sina larver skadedjur för ärter, kål och flere andra växter. M. tincta Brahm är en ganska stor art med vacker teckning i flere mörkare färger. O. T. S.
Mamiani della Rovere, Terenzio, grefve, italiensk statsman, filosof och skald, f. 1800 i Pesaro, deltog som en af de främste i 1831 års revolutionära rörelser, efter hvilkas kufvande han hölls 3 månader i fängelse och förvistes från Kyrkostaten. Han bosatte sig då i Paris, hvarest han skref filosofiska arbeten och dikter soamt verkade för sitt folks nationella väckelse. Återkommen på grund af Pius IX:s amnestiförklaring af 1846, var han under den händelserika våren 1848 i Rom en af folkpartiets mest framskjutne män. Han kallades d. 4 Maj s. å. till inrikesminister och konseljpresident, men afgick redan i slutet af Juli. Han begaf sig då till Turin och stiftade med V. Gioberti (se d. o.) samfundet för Italiens enhet. Sedan Rossi mördats d. 15 Nov. s. å., kallades M. till utrikesminister i Rom, men drog sig tillbaka vid proklamerandet af republiken och flyttade efter reaktionens seger till Genua, hvarest han stiftade en filosofisk akademi. Vald till sardinsk deputerad 1856, understödde han Cavours politik och var 1860--61 sardinsk undervisningsminister samt 1865--67 sändebud i Bern. Sedermera vardt han italiensk senator och vice president i högsta undervisningsrådet. Död i Rom 1885. -- I sin filosofiska spekulation utgick M. närmast från Gioberti och närmade sig i kunskapsläran Rosmini, men sökte komma ifrån bådas halft skolastiska ståndpunkt genom att ansluta sig till Cartesius. Den inhemskt italienska filosofi, som M. i likhet med de två förstnämnda sökt skapa, utgör emellertid en föga sjelfständig blandning af kriticism, uppenbarelsetro och poetiska element. I alla händelser står han främst bland samtida italienska tänkare, och hans skrifter, särskildt de statsrättsliga, erbjuda mycket af intresse. Här må nämnas Rinnovamento dell' antica filosofia italica (1834; 2:dra uppl. 1836), Del papato (1851), D'un nuovo diritto europeo (1859), Confessioni di un metafisico (1865), Teorica della religione e dello stato (1868), Compendio e sintesi della propria filosofia (1876; en sammanfattning af hans system), La religione del avenire (1880), Filosofia della realtà (s. å.) och Delle questioni sociali (1882). Bland M:s dikter (Poesie, 1857; 2:dra uppl. 1864) utmärka sig i synnerhet de idylliska.
Mamilius, namn på en latinsk slägt från Tusculum, bland hvilkens medlemmar märkes Octavius M., måg till Roms siste konung, Tarquinius. Vid försöket att återuppsätta denne på den romerska tronen föll han, enligt berättelsen, i slaget vid sjön Regillus, 496 f. Kr. R. Tdh.
Mamill (Lat. mamilla, dimin. af mamma, modersbröst), bröstvårta; napp.
Mamluker (af Arab. mamlûk, slaf). Se Egypten, sp. 232--234.
Mamma, Grek. och Lat., modersbröst; qvinnobröst.
Mammaea, Julia, dotter till Julia Moesa, som var syster till Septimius Severus' maka, Julia Domna, var moder till den romerske kejsaren Alexander Severus.
Mammalia (af Lat. och Grek. mamma, modersbröst). Se Däggdjur.
Mammea L., bot., ett trädslägte, hörande till nat. fam. Guttiferæ Juss. (Clusiaceæ Lindl.) och kl. Polyandria L. Blomfodret är 2-bladigt och blomkronan 4-bladig. Frukten är ett mycket stort bär med 4 frön och saftigt, välsmakande fruktkött, som gör densamma till ett behagligt njutningsmedel. Slägtet tillhör det tropiska jordbältet och har arter i Amerikas, Afrikas och Asiens varmaste land. Mest bekant torde vara den i Vestindien inhemska M. americana L., hvars frukter vexla i genomskärning från 10 till 20 cm., och hvars gula, saftiga fruktkött erinrar om aprikosen, hvarför äfven frukterna kallas »St. Domingo aprikoser». En vinliknande dryck beredes af frukten, och af de välluktande blommorna tillverkas med sprit och socker en likör, kallad eau de Créole. Innerbarken å trädet är rik på en gummiliknande balsam, som, blandad med kalkvatten, användes såsom ett tillförlitligt medel mot de besvärliga s. k. sandlopporna (Pulex penetrans), hvilka borra sig in i huden och förorsaka svåra bulnader. O. T. S.
Mamillaria Haw., bot., ett af de mest egendomligt formade slägtena inom den från vanliga växter så mycket afvikande nat. fam. Cacteæ DC., kl. Icosandria L. Stammen är kort och tjock, rundad, äggformig eller något utdragen, cylindrisk, öfverallt besatt med spiralformigt ordnade, taggbärande vårtor af något vexlande form hos olika arter. Vårtorna kunna anses som knoppar, och taggarna äro homologa med knoppens yttre eller nedre blad. Från den finborstiga blad- och blomdynan, i hvars omkrets taggarna sitta, frambryta hos detta slägte aldrig blad (såsom från bladdynorna hos Peireskia), utan endast blommor, hvilka äro
Källa: Project Runeberg ·
