Sida 566
Matthiæ ...
danske panterets historie siden Kristian V (1869), Kjöbenhavns universitets retshistorie 1479--1879 (1879), Forelæsninger over den danske tingsret (1880; 2:dra uppl. 1884) och Den danske statsforfatningsret (3 d., 1876--83). E. Ebg.
Mau, Jens Kristian Edvard Teodor, dansk prest och författare född i Odense d. 10 Okt. 1808, blef teol. kandidat 1831 och kyrkoherde 1835 samt innehade 1850--63 Skjellerups pastorat på Fyen och 1863--80 Farums pastorat i norra delen af Själland. 1848 var han med om stiftandet af »Selskabet for Danmarks kirkehistorie» samt tog verksamt del i de nordiska kyrkomötena (1857--61) och i sträfvandena för missionens främjande. Död d. 4 Aug. 1885. M. utgaf ett stort antal uppbyggelse- och folkskrifter. De förnämsta bland dessa äro: Christelige betragtninger for hver dag i aaret (1845; 7:de uppl. 1876) jämte dertill hörande Psalmer og aandelige sange til hver dag i aaret (1858), Aandeligt skatkammer (1868), 400 fortællinger for skolen og livet (1847, 5:te uppl. 1877; »Christlig läsebok för skolan och hemmet, innehållande 400 sannfärdiga smärre berättelser, ordnade efter Luthers katekes», 1867, 2:dra uppl. 1876) och Alvor og gammen (1855; 2:dra uppl. 1871). 1843--67 redigerade M. tidskriften »Christelig samler» med dess fortsättning »Ny christelig samler» (tills. 25 bd). Derjämte samlade och utgaf han Dansk ordsprogsskat (1879), innehållande mera än 12,000 ordspråk, tänkespråk o. d. E. Ebg.
Maubeuge [måbösj], stad och fästning i franska depart. Nord, vid Sambre, 5 km. från Belgiens gräns. Omkr. 5,000 innev. Smidestillverkning. M. afträddes till Frankrike genom freden i Nijmegen (1678) och befästes af Vauban. Omkr. 10 km. n. v. om M. ligger byn Malplaquet (se d. o.).
Mauch, Karl, tysk Afrikaresande, f. i Würtemberg 1837, d. derstädes 1875, till följd af ett fall, reste 1865--72 i Transvaal-, Matabele- och Masjona-landen, hvarvid han norrut framträngde till 17 1/2° s. br. samt 1871 kom till Zimbabyes ruiner, i hvilka han trodde sig återfinna bibelns Ofir. Han skref Reisen im innern von Südafrika 1865--72 (1874).
Mauchamp-får [måsja'ng], en stam af merinos-får, som blifvit utbildad på gården Mauchamp i depart. Aisne i Frankrike. Inom en på gården befintlig hjord af merinos-får föddes 1828 ett bagglam, som hade lång, slät och silkesglänsande ull. Afkomlingarna efter detta lam parades sedan sins emellan, hvarigenom man slutligen lyckades få djur med likadan ull som stamfaderns. För den nybildade rasens utbredning inom landet har franska regeringen lemnat betydande understöd. Ullen användes till framställning af dyrbara kamulls-väfnader, hvartill förr endast kasjmirgetens finaste hår kunnat begagnas. C. A. L.
Maui, en af Havaii-öarna, belägen emellan 20° 35'--21° 10' n. br. och 156--156° 45' v. lgd, består af två bergmassor, förenade genom ett lågt näs af 10 km. bredd. I öns syd-östra del ligger det 3,114 m. höga, långsluttande Mauna Haleakala. Den utslocknade kratern i dess topp är den största på jorden; den mäter nämligen i längd från ö. till v. 12 km., i bredd 3,6 km. och i ytvidd 41 qvkm.; djupet utgör 830 m. På bottnen finnas 16 käglor, 130--180 m. höga, bildade långt efter sedan toppen af den stora kratern blifvit förstörd. På östra och norra sidorna äro två stora remnor i bergväggen, genom hvilka ett ymnigt lavaflöde utgjutit sig, som nästan nått hafvet. Något svafvel finnes i kratern, men numera saknas hvarje spår till vulkanisk verksamhet på ön. Denna har en areal af 1,268 qvkm. och hade 1884 15,970 innev.
Maulbronn, köping i würtembergska Neckarkretsen, bekant genom sitt forna cistercienskloster, som nu är upplåtet till ett protestantiskt teologiskt seminarium. Omkr. 1,150 innev. -- M. har varit säte för tvänne protestantiska konvent, 1564 och 1576. På det förra (Colloqmum maulbrunnense) sökte man förgäfves utjämna olikheterna i den lutherska och den reformerta uppfattningen af läran om nattvarden och den dermed sammanhängande s. k. ubiquitetsiäran. På det senare granskades, godkändes och underskrefs den w. k. Maulbronnformeln (Formula maulbrunnensis). Jfr Konkordieformeln.
Maulmain [målmen] l. Malmen, stad i Britiska Birma, distriktet Amherst, vid venstra stranden af Saluen, 45 km. från dess utlopp i Martaban-viken, midt emot den förfallna staden Martaban. 53,107 innev. (1881). M. anlades 1820 och är den förnämsta handelsstaden i landet näst Kangun. Exporten består mest af trävaror, ris och bomull, jämte färgämnen, kautsjuk, elfenben m. m. M. är medelpunkt för den amerikanska baptistmissionens verksamhet bland birmanerna, men äfven andra, såväl protestantiska som katolska, missioner verka der.
Mauna Haleakala. Se Maui.
Mauna Kea (»Hvita berget»), högsta berget på ön Havaii; i dennas nordöstra del, är en för längesedan slocknad vulkan af 4,208 m. (enligt andra 4,253 m.) höjd, hvaremot det sydligare belägna, 4,145 m. (4,194 m.) höga Mauna Loa l. M. Roa (»Stora berget») har täta utbrott. Den största af Mauna Loas kratrar, Moku-a-weo-weo, är 4,200 m. i genomskärning.
Mauna Loa. Se Mauna Kea.
Maunoir [månåar], Charles Jean, fransk geograf, f. 1830, souschef vid franska krigsarkivets kartografiska afdelning, är sedan 1867 generalsekreterare i franska geografiska sällskapets centralutskott och utgifver sällskapets »Bulletin». Han har i denna samt i »Journal des sciences militaires» och andra facktidskrifter publicerat en mängd värdefulla uppsatser, särskildt rörande topografiens historia. Sedan 1876 är han en af utgifvarna af »Année géographique».
Maupas [måpa], Charlemagne Émile de, fransk politiker, f. 1818, tog såsom polisprefekt i Paris en vigtig del i statskuppen 1851. Han belönades med polisministersämbetet samt var, sedan detta ämbete afskaffats (Juni 1853), en kort tid ambassadör i Neapel och senare, 1860--66, prefekt i depart. Bouches-du-Rhône. 1853 utnämndes han till senator.
Källa: Project Runeberg ·
