Sida 127
Estländingen
framfötterna på sängkanten och nosade vänligt på den vaknande sjusofvaren. Målaren satte sig upp i sängen och höll handen mot sitt brännande hufvud. Det föreföll målaren som höll någon på att rifva färg i hans hjerna.
»Nådig herre, skicka mig ej tillbaka till bränneriet!» bad estländingen med hopknäppta händer.
»Nå, hvad vill du jag skall göra med dig, din stackare!» svarade målaren; »inte kan jag behålla dig, men som du är så oregerlig, att du ej kan trifvas hos annat folk, ser jag mig tvungen att anmäla dig hos polisen.»
»Hos polisen!»
»Då blir du återskickad till ditt fädernesland och jag, som hyst din älskvärda person, får enkom göra en tafla för olagligt inhysande.»
»Hellre än nådig herrn ska betala något för min skull,» inföll estländingen, »går jag och anmäler mig sjelf, utan att jag behöfver uppge namnet på min välgörare.»
»Vänta nu, ty det är skinn om dig, fast det är bra fult, och jag får väl hitta på någon annan utväg; men hvarför rymde du från Drottningholm?»
»Jag kunde inte härda ut. Natt och dag söpo drängarne, och då jag ej ville göra dem sällskap, misshandlade de mig. De äro drängar så väl som jag, tänkte jag, och då de lyfte hand mot mig, så — men det är bra besynnerligt att svenskarna inte äro så starka som jag förut trott.»
Målaren, som med sina blickar mätte estländingens undersätsiga, men herkuliska kroppsgestalt, fann ingenting besynnerligt deruti.
»När de nu inte hade lust att slå mig,» fortfor estländingen, »så började de, när jag ville sofva, afbryta min sömn medelst bultningar i väggar och golf och på detta sätt plåga mig, så det var mig omöjligt att längre qvarstanna. Derför lemnade jag i går Drottningholm, och då jag blott kände en enda menniska här på jorden, som ville mig väl, så begaf jag mig hit.»
»Det är ganska bra att du ej super,» sade målaren, i det han blötte sitt hufvud i vattenskålen, »och tack för du hjelpte mig i sängen i natt, du kom alldeles som du varit kallad. Nå, du lärer väl få dröja hos mig några dagar, till dess jag hunnit skaffa dig ett ställe, der du slipper stryk för det du är nykter. Husrum, det vill säga rum vid dörren, såsom vanligt, och kost, så litet kostsam som
Källa: Project Runeberg ·