Sida 138
Peter Myndes backe
»Bry er inte om mej, barn,» inföll modern, »väderleken är den vackraste man kan tänka sig, det är inte kallt alls... Vi följa dig, Gustaf!»
»Ja, men bara till Mynttorget,» bestämde Gustaf, »bara dit.. . Ack om jag haft tid att följa er tillbaka!»
»Det får du inte,» sade modern; »jag är nog ledsen för det vi uppehållit dig så länge.»
De fortsatte vägen och stodo snart på Mynttorget. Samma scen förnyades, men med samma resultat som förra gången. Riddarhustorget bestämdes nu till mål för den gemensamma promenaden.
Der börjades en ny öfverläggning. Trängseln i hörnet af Riddarhustorget och Stora Nygatan var ganska betydlig, hvilket gaf Gustaf anledning att påminna modern och fästmön om svårigheten för dem att gå hem allena en så lång väg under en så orolig afton, ty de ville prompt följa honom till Jerntorget.
»Nu få ni inte envisas längre,» afgjorde slutligen modern, »utan tag nu afsked af hvarandra, mina barn, och glöm inte att tusentals menniskor se er.»
De unga älskande, hållande hvarandras händer, sågo in i hvarandras ögon, utan att ännu finna ord för hvarandra. Den sanna kärleken talar ej med läpparna — den talar i blicken, i tåren som perlar derur, när skilsmessans timme ljuder.
Var då en skilsmessa i fråga? Ja, men blott på några veckor, ty flickans hem var på landsbygden, dit hon följande morgon skulle återvända. Denna dag hade varit så vigtig för dem båda: dagen för deras bröllop hade blifvit bestämd. Gustaf var konstförvandt och blef först myndig vid slutet af året. Hans myndighetsdag var utsedd till hans bröllopsdag, och som han i hemgift med sin blifvande hustru hade att påräkna ett litet kapital, ämnade han äfven vid samma tid bli sin egen och hade derför införskrifvit material till ett boktryckeri, som skulle anläggas vid en af de större gatorna i staden.
»Nå, ha ni inte slutat än?» påskyndade modern, småleende. »Tvänne veckor äro ju ingen evighet!»
Och likväl är ingen evighet mera viss, än den som tvänne älskande se framför sig vid blotta tanken på äfven den allra kortaste skilsmessa.
Källa: Project Runeberg ·