Sida 19
2. Jernbäraren
Det faller af sig sjelft, att ett så tungt yrke skall på längden vara menligt för helsan, enär bröstet genom den starka tryckningen hårdt angripes. Också hinna högst få någon högre ålder. Dock träffar man en och annan af dem, hvilkas skuldror ej förr svigta, än när årens oemotståndliga börda förenat sin skeppundsvigt med jernets.
I allmänhet äro jernbärarne ett fromt och beskedligt folk. På senare tider har det lyckats deras förmän att väcka och underhålla ambition bland dessa jernkarlar. De hålla ett vaksamt öga på hvarandra, och begår någon, hvilket likväl sällan händer, ett snedsprång af oärlighet, ansättes han derför hårdt af sina kamrater, måste omvända och bättra sig, så framt han ej vill bli ut- och invänd af jernhårda händer. De äro, i likhet med allt annat lägre folk, gudfruktige och gå hvarje söndag i kyrkan, då de utmärka sig för snygga kläder och ett städadt uppförande. De ogifta, som vanligtvis flitigt besöka krogarna, ha sällan någon behållning af sin arbetsförtjenst, då allt skall gå åt till bränvin. De gifta deremot stå sig mycket väl och besökas dagligen af sina hustrur, som medföra mat åt männen, hvilka således ej behöfva lemna Vågen förrän om aftnarna, då hvar och en går hem till sitt att njuta en behöflig hvila.
Om vintrarna, då Vågen icke mera erbjuder någon sysselsättning och arbetsförtjenst, gå de merendels i arbete hos bryggare och äro alltid mycket eftersökta.
En jernbärare, som är det minsta mån om sig, kan således godt berga sig med de sina och äfven för framtiden ha en sparpenning, tillräcklig för beredandet af en bekymmerfri ålderdom. Men bränvinet, såsom vi nyss nämnde, det välsignade bränvinet följer jernbäraren, liksom rosten jernet.
Nykterhetsifrarne, hvilka — det måste man med beundran erkänna — lemnat ingenting oförsökt, ha äfven kastat sina blickar på de der väldiga, rostfärgade gestalterna, som slamra med sina jernstänger i Vågens djup; men alla försök ha strandat mot dessa jernviljor.
Bränvinet har blifvit den simple arbetarens behof och förströelse. Det är illa, mycket illa, men om vi fråntaga honom det, hvad bjuda vi honom i stället?
Vi, samhällets guldgossar, vi ha våra spektakler, konserter, danssoiréer, middagar, supéer, spelpartier och mycket
Källa: Project Runeberg ·