Sida 183
Afvelsförening, husdjursk.
släkte. Bland våra fåglar kommer han till sitt utseende närmast vår vanliga tornfalk, men hans vingar äro längre och smalare (armpennorna äro kortare än vingens täckfjädrar), och där tornfalken på ryggen är röd, där är aftonfalken blå eller grå. Klorna äro gulaktiga. Sitt namn har han fått däraf, att han sent in på kvällarna jagar insekter. Hans egentliga hemland är östra Europa. F. A. S.*
Aftonfjärilar l. Skymningsfjärilar, Crepuscularia, zool., en afdelning bland fjärilarna. Namnet är en antydning om det lefnadssätt de flesta af dem föra. De flyga vanligen omkring först efter solens nedgång. Många äro emellertid i rörelse äfven under den starkaste solvärmen. Deras zoologiska kännetecken hämtas från de jämntjocka eller i midten något tjockare eller klubbformiga trefvarnas (antennernas) form och från vingarnas form och läge, då de äro i hvila. Vingarna äro nämligen jämförelsevis smala och fällas under hvila snedt ned längs den klumpiga kroppen, i stället för att lyftas rätt upp som dagfjärilarnas vingar. Somliga suga såsom fullbildade fjärilar blommornas nektar under dallrande flykt öfver dem. De flesta aftonfjärilars larver, åtminstone de större arternas, äro välbekanta såsom köttiga, masklika krypdjur, med 16 fötter och stundom ett spetsigt horn på näst sista kroppsringen (segmentet). Bland våra nordiska fjärilar höra tre familjer till denna afdelning: svärmarna (Sphingidæ), glasvingefjärilarna (Sesiidæ) och bastardsvärmarna (Anthroceridæ). F. A. S. (L-E.)
Aftongi (af grek. nekande a och fthonge, stämma), en af kramp i tungan härrörande oförmåga att tala.
Aftonit, miner. Se Fahlerz.
Aftonposten, en tidning. Se Dalman.
Aftonpunkt (Västpunkt), astron., den västliga skärningspunkten mellan horisonten och ekvatorn. Vid vår- och höstdagjämningarna, då solens dagliga rörelse på himmelssfären försiggår utefter ekvatorn, går solen ned i aftonpunkten. Den motsvarande östra punkten kallas morgonpunkt (östpunkt). A. N-R.
Aftonrodnad, meteor. Se Skymning.
Aftonskola, skola, där undervisning meddelas om aftnarna till personer, som om dagen äro upptagna af annat arbete. De i åtskilliga stadskommuner befintliga tekniska yrkesskolorna kallades före 1877 "tekniska söndags- och aftonskolor". Se vidare Skolväsende och Tekniska läroanstalter.
Aftonstjärna, astron. Se Venus.
Aftonstjärnor, bot. Se Ornithogalum.
Aftonsång kallas den eftermiddagsgudstjänst, som hålles i städerna på sön- och helgdagar, i landsförsamlingar på långfredagen. Texten utgöres af episteln för dagen och, om särskild högtidsdag infaller på söndagen, af samma dags högmässotext, utom under fastlagstiden, då det predikas öfver Kristi pinas historia, samt på böndagarna, då predikan hålles öfver en af k. m:t förordnad text. Namnet härleder sig från den katolska tiden, då hela vespern, den gudstjänst, mot hvilken aftonsången svarar, utgjordes af sång. Jfr Vesper. (J. HDR.)
Aftroppa, krigsv., förr brukligt uttryck för afmarschera, t. ex. "gamla vakten aftroppar".
Aftrumma, skogsh., med yxa eller såg afskära trädstammar. F. L.
Aftryck. 1. Boktr. Det sista afdraget å tryckformen (det s. k. pressrevideret). Det tages omedelbart före tryckningens början och sedan den egentliga korrekturläsningen försiggått. Aftryck kallas äfven den artikel eller afdelning af ett tryckt arbete, som tryckes särskildt för att bilda ett själfständigt tryckarbete (separatl. särtryck). Aftryck kallas äfven mångfaldigandet af träsnitt, etsningar, stick och litografier, därigenom att de stockar, plåtar eller stenar, på hvilka en bild eller teckning blifvit inskuren, etsad eller ristad, bestrykas med färg och tryckas mot papper eller något annat ämne, på hvilket man vill öfverflytta bilden. Aftrycken äro, i fråga särskildt om kopparstick och etsningar, af olika godhet och följaktligen af mycket olika värde. De dyraste och bästa äro de första afdragen från plåtarna, de s. k. artistprofven (se d. o.), som vanligen tagas från den oförjärnade gravyren. De näst följande äro de, som tryckts, innan någon inskription graverats i plåten; dessa kallas avant la lettre. Har gravören å plåten inristat någon inskription med radernålen, kallas sådana aftryck avant la lettre finie. Aftryck med full inskription kallas vanliga aftryck. Numera, då alla större upplagor af graverade och etsade plåtar tryckas från galvaniska fällningar af originalplåten, kunna endast aftryck från den oförjärnade originalplåten med rätta tilldelas en högre värdegrad. A. T-G.
2. Tekn. Afformning af en upphöjd kropp i en mjuk massa, som hårdnar och bildar den moderform, i hvilken därefter den egentliga gjutmassan inhälles och antager önskad form.
3. Geol. De i sedimentära bergarter bibehållna konturerna och yttre formerna af organiska kroppar, t. ex. blad, fiskar, musselskal, som vid aflagringen blifvit inbäddade. E. E.
Aftryckare, del af en affyrningsinrättning. Tillbehör till aftryckaren förekomma under benämningarna af tryckare-arm, -bögel, -fjäder, -kam, -klack, -regel, -stång, -tand och -tapp.
Afträde. Se Klosett och Renhållning.
Afträdesgödsel. Se Latrin.
Afträdessyn. Se Byggnadsskyldighet och Husesyn.
Aftumma, skogsh., tumma, intumma; uppmäta i skogen apteradt virke till längd och groflek. F. L.
Aftös, behäftad med eller härrörande af den munsjukdom, som kallas "aphtæ" Se Munsjukdomar.
Afveckling, hand., den åtgärd, hvarigenom en affär, som råkat i svårigheter, småningom utredes.
Afvelscentrum (jfr Centrum), ladugårdsbesättning, som af prisnämnd utmärkts såsom tjänlig att bidraga till förbättrandet af landets nötboskapsafvel. Sålunda utmärkt afvelscentrum skall tillhöra antingen fjällras, ayrshire-ras, svartbrokig låglandsras eller korthornsras och för öfrigt uppfylla vissa bestämda villkor. Se vidare k. kung. 13 mars 1903.
Afvelsförening, husdjursk., förening, som har till ändamål att till förbättrande af de särskilda orternas kreatursbesättningar inom ett land utvälja afvelsdjur bland rena raser eller från blandade raser med en bestämd typ, som anses lämplig för de lokala förhållanden, där kreaturen skola underhållas, och att sedermera genom omsorgsfull skötsel och noggrant urval ytterligare höja stammens värde samt från densamma sprida afvelsdjur till andra kreatursbesättningar. Sådana föreningar äro bildade i Sverige dels för utbredning af hästar af ardenner-ras och dels till förbättring af den nordsvenska hästen samt dels
Källa: Project Runeberg ·
