Sida 816
Arkiv-exemplar
länsstyrelserna; de i kommersekollegium förvarade exemplaren af deras domböcker öfverlämnades 1893 till riksarkivet. -- Om rådhusarkiven se längre ned.
Länsstyrelsernas arkiv gå delvis tillbaka till tiden för länsstyrelsens organiserande på Gustaf II Adolfs tid. De hafva under senare tid börjat systematiskt ordnas och förtecknas. Kronofogde- och häradsskrifvarearkiven äro af ringa betydelse. De äldre delarna af dessa tre slags arkiv öfverlemnas efter hand till landsarkiven.
Domkapitlens arkiv gå i allmänhet ej längre tillbaka än till 1600-talets början; kungliga bref af äldre datum finnas dock i flere. Strängnäs domkapitel t. ex. har en vacker samling kungabref ända från Gustaf Vasas tid. Det förnämsta är Uppsala domkapitels arkiv med protokoll ända från 1593. Likställdt med dessa är Stockholms konsistorii arkiv, hvars äldre protokoll och handlingar (1595--1799) jämte fältkonsistoriets handlingar (1702--1814) sedan 1891 äro deponerade i riksarkivet. Lunds domkapitel har lämnat sitt äldre arkiv till landsarkivet därstädes.
Både kungliga biblioteket i Stockholm (se förteckning på dess svenska brefsamlingar i "K. Bibl:s Handl.", II, 1879) samt universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund ega omfattande och högst dyrbara handskriftsamlingar, till större delen bildade af enskilda arkiv eller samlingar, som skänkts eller inköpts dit. I kungliga biblioteket har en stor del af det forna antikvitetsarkivets handskrifter hamnat (dessutom gjörwellska, rålambska, engeströmska samlingarna m. fl.). Universitetsbiblioteket i Uppsala inrymmer framför allt den stora gustavianska brefsamlingen samt den nordinska handskriftsamlingen (handskrifna förteckningar på båda finnas äfven i riksarkivet), dessutom flere enskilda brefsamlingar (Rosenhanes, Aschebergs, Sparres, Meijerfeldts, Flemings, Rosensteins, Gyldenstolpes m. fl., liksom den stora palmskiöldska afskriftsamlingen). Lunds universitetsbibliotek inrymmer bl. a. en stor del af det forna delagardieska arkivet (se d. o.).
Äfven flere läroverksbibliotek ega mer och mindre dyrbara arkiv eller handskriftsamlingar, i allmänhet ordnade och lätt tillgängliga. Dyrbarast är Linköpings stiftsbibliotek, med sin hufvudbeståndsdel i de benzeliusska samlingarna (gammal förteckning af Lindblom 1793--95, handskrifven förteckning efter nyordnande). Förteckningar på samlingarna i Gäfle, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Linköping, Skara, Strängnäs (pergamentsbrefven), Västerås och Växjö finnas flerstädes i den äldre serien af "Handl. rör. Skand:s hist."
Af städernas arkiv utgöra de s. k. rådhusarkiven den förnämsta delen. De hafva varit utsatta för mycken vanvård under tidernas lopp och äro i allmänhet både otillräckligt skyddade och svårtillgängliga. Rikast är naturligtvis Stockholms stads arkiv, som numera förvaras dels i rådhuset, dels i särskild lokal på Riddarholmen. Förslag att sammanföra dess spridda delar i ett gemensamt stadsarkiv under riksarkivariens högsta inseende har blifvit väckt. Eljes skola stadsarkivens äldre delar öfverlämnas till landsarkiven, där ej k. m:t medgifver, att de få stanna kvar. Sådant medgifvande har t. ex. gjorts för Malmö stadsarkiv, som på samma gång ställts under riksarkivariens inseende.
Kyrkoarkiven, af hvilka ett eller annat går upp till medeltiden, hafva likaledes i allmänhet haft otjänliga förvaringsrum, och mycket har ur dem af brist på tillsyn gått förloradt. Förteckningar på deras innehåll (till 1860), utförda efter fastställdt formulär, hafva på grund af k. cirk. 26 okt. 1883 uppgjorts och insändts till riksarkivet, och sådana förteckningar fram till och med 1900 skola enligt ett nytt cirkulär af 22 maj 1903 upprättas. Kyrkoarkivens äldre delar skola, där ej k. m:t annorlunda bestämmer, öfverlämnas till landsarkiv.
För att förekomma förskingring eller förstöring af ämbetsverks och myndigheters arkiv har en k. kungörelse af 5 juni 1885 utkommit ang. s. k. gallring, d. v. s. utmönstrande och förstörande af arkivalier.
På enskilda handskriftsamlingar och gårdsarkiv har Sverige varit mycket rikt. Flere hafva emellertid blifvit skingrade eller förstörda; andra hafva blifvit sammanslagna. Så har det gått med de stureska och hornska samlingarna. Af de förra finnas fragment i Lunds universitetsbibliotek och annanstädes, af de senare i riksarkivet och k. biblioteket. Med de äldre Sparre- och Bielke-arkiven har det gått på samma sätt. Några af de viktigaste hafva förenats med riksarkivet och de stora biblioteken. Ett af de dyrbaraste och mest anlitade enskilda arkiven, Skoklosters (Brahe-Wrangel-Bielke m. fl.), är sedan 1892 jämte kataloger deponeradt i riksarkivet. Så har äfven skett med Rydboholms-akivet. Af de kvarvarande är utan tvifvel det största det bondeska på Eriksberg, som bl. a. upptagit resterna af det forna stenbockska arkivet jämte flere smärre enskilda samlingar. Bland de öfriga må nämnas det af grefve A. Lewenhaupt på Sjöholm bildade (notiser i "Hist. tidskr." 1895), arkiven på Säfstaholm (Bonde-Fleming m. fl.), Brokind (Oxenstierna-Stake-Falkenberg-Scheffer) och Vik (alla tre förtecknade i "Hist. Handl.", III, 1863, IV, 1864, VII, 1870); på Espelunda (Wrangel-Skytte-Gyllenstierna-Mörner m. fl.) och Bergshammar (Sack-Sparre-Lillie-Bielke m. fl.), de båda senare förtecknade i "Hist. tidskr." 1882 och 1885; på Löfsta (De Geer); det ehrensvärdska på Tosterup; det wachtmeisterska (äfven den brinckmanska samlingen) på Trolle-Ljungby; det piperska på Ängsö (förteckn. i Klingspors och Schlegels monografi öfver Ängsö, 1877) m. fl., och dessutom befinna sig flerestädes i enskild ego smärre handskriftsamlingar, till en del i nyare tid bildade uti autografintresse; särskildt märkas bruks- och egendomsarkiv, som ofta gå ganska långt tillbaka i tiden; sådana finnas ännu på Tidön m. fl. st. Bland de största i den vägen torde vara Falu bergslags (Kopparbergs grufverätts) arkiv. Jfr Arkivvetenskap. EHD.
Arkiv, Medicinskt och Nordiskt medicinskt. Se Nordiskt medicinskt arkiv.
Arkivalier, de i ett arkiv bevarade handlingar och urkunder.
Arkivarie, föreståndare för ett arkiv; titel för de närmast under riksarkivarien lydande ämbetsmännen i svenska riksarkivet, för föreståndarna för landsarkiven samt för de inom hofrätter och vissa centrala ämbetsverk anställde tjänstemän, som hafva handlingarnas vård sig anförtrodd.
Arkiv-exemplar, benämning på de exemplar "af allt hvad som tryckes", hvilka en boktryckare,
Källa: Project Runeberg ·
