Sida 692
Appretera, text.
sistnämnda äfven kallade "tondöser"). Skärmaskinens hufvuddel består af en med kantstående stålklingor spiralformigt omgifven cylinder, under hvilken en tunn, hvass stålskifva eller knif har sin plats.
[bildtext] Forna tiders sätt att öfverskära kläden.
Klingorna på den hastigt roterande cylindern bilda med knifskifvan ett slags sax, som afklipper de uppstående ullhåren från tyget, hvilket ledes öfver
[bildtext] Longitudinalskärmaskin.
en skarp slå tätt under knifvens egg. Öfverskärningen måste upprepas många gånger på samma stycke. För tyger, som skola visa en tydligt trådbar yta, kan man ej alltid nöja sig med att i skärmaskinen afskära ullhåren riktigt korta; maskinen kan nämligen icke afklippa håren i fördjupningarna mellan trådarna. Man måste då tillgripa svedning l. sengning, som består däri att tyget med lämplig hastighet drages fram öfver gaslågor. Roterande borstar aflägsna genast de gnistor, som möjligen bildas.
Härefter följer borstning och pressning, hvarigenom tyget får större glans och fasthet. Pressningen utföres antingen så, att pappskifvor inläggas mot rätsidan af det fram och åter vecklade tygstycket (här och där inlägges en uppvärmd järnplatta), hvarefter ölet sålunda hoptafflade stycket inlägges i en hydraulisk press (förr användes stora skrufpressar), eller ock så, att tyget föres fram under en mot ett skålformigt metallunderlag långsamt roterande, uppvärmd cylinder. Underlaget pressas medelst hydrauliskt tryck mer eller mindre hårdt upp emot tyget och cylindern. Pressglansen, är emellertid ej särdeles varaktig; blir tyget vått, resa sig de nedpressade ullhåren åter på ända.
[bildtext] Plantvättmaskin.
Vill man fixera glansen, måste man dekatera tyget. Dekateringen består däri att det pressade tyget, hårdt upplindadt kring en ihålig metallcylinder, hvars mantel är tätt genomborrad, utsattes för ånga, som från cylinderns insida pressas ut genom stycket. Att ullfibrerna efter denna våtvarma behandling bibehålla det nedböjda läget beror därpå, att ullhåren genom fuktig värme bli uppmjukade och formbara. Genom att låta ångan inverka under längre eller kortare tid, genom att låta stycket långsamt afsvalna på cylindern eller genom att aftaffla och afkyla detsamma i luften eller ock slutligen genom att mycket hastigt alkyla tyget medelst inpressning af kallt vatten genom cylindern kan man ernå olika stark glans. Öfverflödig glans kan borttagas medelst borstning, ångkokning, vattenkokning och andra behandlingar. Skärning, pressning och dekatering upprepas stundom flera gånger.
För att vissa vintertyger (s. k. velours, ratiné) skola få en krusig yta begagnar man en friserings- eller ratinermaskin. Tyget, hvars lugg förut blifvit uppstruken eller uppiskad, drages mycket långsamt fram under en rörlig skifva, som på undersidan är beklädd med kläde, plysch eller kautsjuk. Denna skifva hänges i ett par kedjor lagom nära intill tyget och erhåller medelst excenter- och bågföringar en oscillerande rörelse, som för olika effekter är af olika slag. Ullhåren bli härigenom grupperade till fina ränder, våglinjer, noppor o. s. v. Medelst frisering kan man på tygets yta äfven anbringa cirkelrunda prickar, om man använder en ratiner-skifva, som på undersidan är försedd med hastigt roterande små plattor; tyget hålles i detta fall stilla, medan en tvärrad prickar insvarfvas.
Mera varaktiga ulltofseffekter ernås, om man
Källa: Project Runeberg ·
