Sida 548
Andlig släktskap, enligt katolska kyrkans lära hinder för äktenskap
större delen af Europa och i de tempererade delarna af Asien, i Sverige finnes den mer eller mindre allmänt vid Skånes och Hallands kuster, i Bohus län, på Gottland och Öland samt å östkusten från och med Södermanlandsskären söderut. Grafanden flyger och simmar väl och kan dyka, hvarvid den äfven använder vingarna. Dess föda består af små hafsdjur samt af frön, knoppar och späda skott. Grafanden gräfver i jord- eller sandbankar en gång för att använda den till häckplats, eller ock väljer den därtill ett hål i en trädstam; stundom häckar den i något stenrös e. d. Äggen (12--15) äro rent hvita. -- Rödgula grafanden (rostanden), T. casarca (Vulpanser rutilus), har sitt hem i södra Europa, norra Afrika och mellersta Asien; i Sverige hafva endast några få exemplar anträffats. (Se pl. Andfåglar.)
Till familjen Plectropteridæ hör praktgås-släktet, Aix (Aex), hvars arter hafva hufvudets fjädrar förlängda och bildande ett slags kam. Hannarnas dräkt är sällsynt lysande. Planschen visar en art, brudanden, A. sponsa. I Sverige har anträffats ett exemplar af mandarinanden, A. galericulata, hvars hemland är östra Asien.
Litt.: Kolthoff och Jägerskiöld, "Nordens fåglar" (1898), samt Evans, "Birds" (1899). L-E.
Andjakten har till sitt hufvudsakliga föremål gräsanden. Vid jakttidens inträdande skjutes anden dels från en i vassen framstakad båt, dels utmed sanka stränder med tillhjälp af stående fågelhund. Skyttet från stakad båt kan företagas äfven om hösten, då änderna ligga samlade i vassarna, men denna årstid skjuter jägaren hellre "på drag" eller "på sträck", då änderna passera från ett vattendrag till ett annat. Dylika skott, antingen de göras mot den stjärnbelysta aftonhimlen eller månskifvan såsom bakgrund, kräfva en öfvad jägare, och hönshund måste medföras för att apportera de skjutna änderna. Änder af andra slag än dykänder äro fridlysta i Norr- och Västerbottens samt Jämtlands län 1 jan.--31 juli, i Malmöhus, Kristianstads, Hallands och Blekinge län 1 jan.--10 juli samt i öfriga delar af riket 1 jan.--20 juli. H. SZS.
Andhåla, bot. Se Blad.
Andidsjan. Se Andishan.
Andier, en afdelning af lesgerna (se d. o.).
Andira Lam., bot., växtsläkte inom nat. fam. Leguminosæ, afd. Papilionacæ, med nästan rund, hård, enfröig baljfrukt. Släktet omfattar flere arter i Västindien och Syd-Amerikas varmaste länder. Andira-träden äro högväxta och utmärka sig genom bittra, vidrigt smakande beståndsdelar, dels i barken och dels i fröen, hvarigenom dessa verka kraftigt maskdödande och ofta våldsamt afförande. A. inermis H. B. K. ger drogisternas Cortex Geoffroyæ jamaicencis, i England kallad Cabbage-bark, och A. retusa H. B. K. (var. [beta]. surinamensis DC.) lämnar C. Geoffr. surinamensis (se Geoffroya-bark). A. Aubletii Benth., A. rosea Benth. m. fl. brasilianska arter lämna ett värderadt virke till möbler. A. araroba lämnar Bahia- l. Goapulver (se Krys-arobin). O. T. S.*
Andiroba-olja, tekn., en bittert smakande, fet olja ur fröen af s. k. andiroba, Carapa guayanensis Aubl. Oljan, som af infödingarna i Guyana användes till att insmörja hästar för att skydda dem mot insektstyng, begagnas äfven till att insmörja järnföremål, för att hindra dessa från att rosta. Den bittra smaken härrör från en alkaloid, karapin, som lär vara verksam mot frossa.
Andishan (Andidsjan), förut stad i ryska central-asiatiska prov. Ferghana, nära Syr Darja. Staden, som 1897 hade 46,680 inv., blef 16 och 17 dec. 1902 förstörd af en jordbäfning, som gjorde hela den rika trakten till en öken. Den utgjorde ändpunkten för transkaspiska järnvägen, hade många trädgårdar och betydlig industri samt försåg Ryssland med större delen af den inhemska bomull, som användes i riket. I trakten idkades betydlig silkes- och sädesodling äfvensom trädgårdsskötsel, hvilken i hög grad främjades genom konstgjorda bevattningskanaler. A. var till 16:e årh. hufvudstad i Ferghana och blef 1875 rysk besittning.
Andjakt. Se Andfåglar, sp. 967.
Andlau [ãdlå], Gaston Hardouin Joseph, grefve d'A., fransk officer, f. 1824, blef som öfverste vid Rhenarméns generalstab fången vid Metz och förd till Tyskland. Efter återkomsten till Frankrike författade han ett par arbeten, Lettre d'un colonel d'état major sur la capitulation de Metz (1871) och Metz, campagne et négociations (s. å.; 9:e uppl. 1873), som framställde Bazaine i en mycket dålig dager och bidrogo till hans fällande. A. blef 1876 senator och 1879 brigadgeneral. På grund af dåliga affärer slog han sig på ordensschackreri, dömdes 1887 in contumaciam till 5 års fängelse och böter samt uteslöts ur senaten. Död i Buenos Aires 1894.
Andlaw [a'ndlå], urspr. Andlau, gammal adlig ätt från Elsass, bland hvars medlemmar märkas: 1. Peter von A., professor i kanonisk rätt vid universitetet i Basel, d. 1480. Omkr. 1460 författade han ett verk, Libellus de cæsarea monarchia (utg. af J. Hürbin i "Zeitschr. der Savignystiftung für rechtsgeschichte", 1891--92), hvilket anses som det första försöket till en teori om tyska statsrätten. Jfr Hürbin, "Peter von A." (1897). -- 2. Franz Xaver von A.-Birseck, friherre, diplomat och politisk författare, f. 1799, d. 1876, badensisk minister vid hofven i München, Paris och Wien, utgaf skrifter af historiskt, mest memoarartadt innehåll: Erinnerungsblätter aus den papieren eines diplomaten (1857), Mein tagebuch (1862) m. fl. -- 3. Heinrich Bernhard von A.-Birseck, den föregåendes broder, friherre, politiker, f. 1802, d. 1871, en af de badensiske ultramontanernas ledare efter den liberala nya erans inbrott 1860, ifrigt verksam som talare och skriftställare i kyrkligt konservativ anda.
Andliga förbehållet (lat. Reservatum ecclesiasticum, ty. Geistlicher vorbehalt), den, till katolska kyrkans förmån, i Augsburgsfredsslutet 1555 införda bestämmelsen att hvarje andlig furste inom Tyska riket, hvilken öfvergaf ofvannämnda kyrka, skulle vara förlustig sitt stånd och sitt ämbete. Det var för att till katolicismen återföra alla de landområden (ärkebiskops- och biskopsstift o. d.), hvilka i strid mot denna bestämmelse indragits och kommit under protestantiska landsfurstar, som restitutionsediktet 1629 utfärdades af kejsar Ferdinand II.
Andliga riddarordnar. Se Riddarordnar.
Andliga skådespel. Se Mysterier.
Andliga ståndet. Se Prästeståndet.
Andlig domsrätt. Se Domsrätt.
Andlig lekamen. Se Förklaring.
Andlig släktskap finnes enligt katolska kyrkans lära dels emellan dopbarn å ena sidan och den
Källa: Project Runeberg ·
