Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 1. A - Armati

gator i Bologna, Paris m. fl. städer hafva att uppvisa särdeles ståtliga till portiker använda arkader.

I den medeltida byggnadskonsten förekomma ofta äfven s. k. blindarkader (fr. arcature), hvilka äro utförda endast som dekoration på muren och tjäna att gifva denna lif och rytm. I. G. C.

Arkadien (grek. Arkadia, lat. Arcadia), i forntiden landskap i midten af Peloponnesos. Det gränsade i n. till Achaja, i ö. till Argolis, i s. till Lakonien och Messenien samt i v. till Elis. På tre sidor omgafs det af väldiga berg med topparna Kyllene (nu Ziria; 2,374 m.) i n. ö., Erymanthos (nu Olonos) i n. v., Lykaion (nu Diaforti) i s. v. och Parnon i s. ö. Äfven landets inre genomstrykes af skogbevuxna bergskedjor, som innesluta natursköna dalar, från hvilka vattnet finner aflopp endast genom underjordiska kanaler (katavotrer). Hufvudfloden är Alfeios, som rinner åt v. Landet, som är bäst passande för boskapsskötsel, förblef på grund af sin otillgänglighet oberördt af den doriska vandringen. Befolkningen hade sedan urminnes tid varit bosatt där och anses ha varit af pelasgiskt ursprung. Dyrkan af gudarna Hermes och Pan var inhemsk hos dem. Bland landskapets städer voro Tegea och Mantineia de förnämsta.

Invånarna i det gamla A. voro ett kärnsundt herde- och jägarfolk, som älskade musik och dans och som länge bevarade sina enkla seder. Detta har föranledt senare skalder, i synnerhet författare af herdekväden under renässansen, att prisa A. såsom ett hem för paradisisk oskuld och stilla lycka. För öfrigt voro arkadierna frihetsälskande och gästfria, men tämligen inskränkta och tröga. Hos främmande stater togo arkadier ofta tjänst såsom legosoldater. I politiskt afseende bestod landet af ett betydligt antal smärre republiker, som dock aldrig sammanslöto sig till ett fast förbund, hvarför folket ej heller spelade någon historisk roll. På 500-talet f. Kr. kom landet under Spartas hegemoni. För att hålla Sparta stången försökte Alkibiades förena A:s städer till ett motförbund, men utan lycklig påföljd. Epameinondas' försök att göra A. till en fast sammansluten förbundsstat med Megalopolis till hufvudstad hade ingen framgång. Sedermera kom A. under Macedoniens välde, ingick 229 i akeiska förbundet och föll 146 i romarnas händer. Därefter led det af goternas invasion och fick under medeltiden sin folkras uppblandad med invandrade slaver och albaneser. -- Nu bildar A. en nomarki i konungariket Grekland. 4,301 kvkm. med 167,092 inv. (1896). Hufvudstad: Tripolitsa.

Litt.: Ch. T. Schwab, "Arkadien" (1852), och W. Immerwahr, "Die arkadischen kulte" (1891).

Arkadiernas akademi. Se Arcadia.

Arkadisk (af Arkadien), landtlig, till herdelifvet hörande, idyllisk, okonstlad.

Arkaiserande. Se Arkaistisk.

Arkaisk (grek. archaios), gammal, fornåldrig, verkligen härrörande från en förgången tid.

Arkaism (jfr Arkaisk), uttryck, som är föråldradt i samtalsspråk och vanlig prosa. I vers äro arkaismer rätt vanliga; i prosa användas de merendels blott vid historiska skildringar från äldre tider.

Arkaistisk l. Arkaiserande (jfr Arkaisk), till formen föråldrad, gammaldags; som innebär en afsiktlig, eftergjord fornåldrighet i uttryck eller form. Jfr Hieratisk.

Arkan-disciplin. Se Arcani disciplina.

Arkangel. Se Archangel.

Arkangeliter. Se Archangeliter.

Arkanist (af lat. arcanum, hemligt medel), innehafvare af ett hemligt medel; (förr) måleri-föreståndaren i en porslinsfabrik.

Arkansas [akä'ns*s]. 1. Biflod till Mississippi, den största näst Missouri. A. rinner upp på Klippbergen under 39° n. br., s. v. om M:t Lincoln, går norr om Sangre-de-Cristo-kedjan in i South Park och har, då den lämnar den, en höjd ö. h. af 1,434 m. Den genomströmmar Colorado, Kansas och Indianområdet, inträder vid Fort Smith i staten Arkansas, hvilken den delar i två nästan lika stora halfvor, samt mynnar ut i Mississippi ofvanför staden Bolivar. Längd 3,230 km., hvaraf 1,027 km. äro segelbara. Strömhvirflar försvåra skeppsfarten i flodens öfre lopp. Öfversvämningar förhindra uppodlingen af dess stränder. Af A:s många bifloder äro de betydligaste Cimarron och Canadian t. h.

2. En af de sydvästra staterna i nordamerikanska förbundet. Den begränsas i n. af Missouri, i ö. af Mississippi (hvars östra strand där bildas af staterna Tennessee och Mississippi), i s. af Louisiana samt i v. af Indianområdet och Texas. Arealen 139,470 kvkm. 1,311,564 inv. (1900), af hvilka 944,580 äro hvita, 366,856 negrer, 66 indianer och 62 kineser. Födda i Sverige voro 355, hvarförutom funnos 530 helt eller delvis af svensk börd. Östra delen af A. är till större delen ett af skogar och sumptrakter uppfylldt lågland; i v. höjer sig landet, och prärier afbryta där skogarna. Ozarkbergen framstryka i nordvästra hörnet med toppar på 650 m. Staten genomströmmas af ett stort antal segelbara floder. De betydligaste, näst Mississippi, äro Arkansas, S:t Francis, White river, Washita och Red river. Klimatet är i de högre belägna orterna mycket sundt, i de lägre däremot i lika grad skadligt. Jorden är utomordentligt fruktbar; dock ligger ännu en stor del obrukad. Viktigast är bomulls- och tobaksodlingen, men äfven odlas mycket hafre, majs, hvete, potatis och frukt. Skogarna bestå af de värdefullaste trädslag: cypress, ek, valnöt, gummiträd m. fl. Vildt finnes i öfverflöd i skogarna såväl som på låglandet; bison-oxen är dock numera i vildt tillstånd därstädes utrotad. Rikedomen på mineral är stor; där finnas zink, järn, bly och koppar. Landets största skatt, hittills föga använd, ligger likväl i de kol-lager, som börja s. om Little Rock och sedan utbreda sig på båda sidorna om Arkansas-floden. Industrien är obetydlig och handeln föga utvecklad. Utförseln går öfver New Orleans. Sedan 1868 byggas järnvägar. Skolväsendet har under senaste tid gjort betydliga framsteg. Guvernören väljes för 4 år. Landet indelas i 75 counties. Hufvudstad: Little Rock. -- A., som började bebyggas 1685, tillhörde urspr. det af Frankrike inlösta Louisiana-området, men ordnades till ett territorium med det nuvarande Missouri 1819 och blef själfständigt territorium 1821 samt upptogs 1836 såsom stat i nordamerikanska förbundet. 1861 indrogs A. i de andra slafstaternas uppror och blef under inbördeskriget skådeplats för blodiga strider. Sedan 1868 är landet åter upptaget i unionen.

Arkansas City [akä'ns*s si'ti], stad i nordamerikanska staten Kansas, vid floden Arkansas, nära gränsen mot Indianterritoriet. 6,140 inv. (1900).