Sida 417
Amarant, bot., växt
kompagni" - Fredrik V:s ryttarstaty i brons, modellerad af fransmannen Saly. (E. EBG.)
Amalrik af Bena, en af panteismens mest framstående förfäktare under medeltiden, f. i Bena (Bène), i närheten af Chartres, d. 1204. Såsom lärare vid universitetet i Paris i slutet af 12:e årh. tillvann han sig ett icke ringa anseende och hade ett stort antal lärjungar. Hans teologiska system, ytterligare utbildadt af hans lärjunge David af Dinant, sammanhänger med det, som framställts af Johannes Scotus Erigena, och utgör en genomförd panteism. Så t. ex. antager A. ett städse upprepadt och fortgående Guds framträdande och verkande i människonatur. I Gamla testamentet uppenbarade sig Gud fader i Abraham, i Nya testamentet Guds son i Kristus, och nu i Gudsuppenbarelsens tredje och sista period med A:s anhängare blir den helige Ande människa i hvarje troende. Liksom med Kristi framträdande den mosaiska lagen förlorat sin betydelse, så gjordes genom den helige Andes inkarnation i de troende bibel och sakrament, kyrka och kult fullkomligt obehöfliga. Kyrkan är Babel, och påfven Antikrist, helvetet intet annat än syndmedvetande. I de troende lefver Gud, och äfven om deras kropp begår grofva synder, äro de utan skuld. - Kort före sin död nödgades A. genom universitetsmyndigheternas i Paris och påfven Innocentius III:s tillskyndelse återkalla sina läror. Hans anhängare, som kallades "den helige Andes sekt", fördömdes på synoden i Paris 1209 och på fjärde laterankonsiliet 1215 samt bragtes snart i upplösningstillstånd. Se Reuter, "Gesch. der relig. aufklärung im mittelalter" (II, 1877). J. H. B. (J. HDR.)
Amaltheia (grek. Amaltheia, lat. Amalthea), grek. myt., en get, som närde den nyfödde Zeus, då han, dold för sin fader Kronos, uppföddes på ön Kreta. Hon uppflyttades sedan af Zeus bland stjärnorna. Enligt en annan uppfattning var A. en nymf, som födde den späde Zeus med getmjölk och honung. Då geten en gång brutit af sitt ena horn, öfverlämnade en nymf detsamma, omlindadt med blommor och fylldt af frukter, åt Zeus, som räckte det åt de nymfer, hvilkas fostrande vård han åtnjutit, med det löftet, att de i hornet städse skulle finna det goda de önskade. Amaltheias horn är därför symbolen af ymnighet och rikedom (ymnighetshorn). Man finner det sålunda i händerna på de gudomligheter, hvilka ega eller utbreda rikedom eller ymnighet, såsom Fortuna, Dionysos, Pluton, flodgudarna m. fl. V. K.
Amand les Eaux. Se Saint-Amand les Eaux.
Amand Mont Rond. Se Saint-Amand Mont Rond.
Amandus (lat., "älskvärd"), helgon, Belgiens apostel, död trol. år 661. Född af förnäma föräldrar i trakten af Nantes, ingick A. tidigt i kloster och tillbragte 15 år som eremit i en cell på stadsmuren kring Bourges. Omkr. år 626 begynte hans missionsverksamhet i trakten af Gent. Då resultaten icke motsvarade hans omvändelsenit, sökte han sig ett nytt område bland de slaviska stammarna i Kärnthen och Tyrolen, men återvände snart och grundlade i de frisisk-frankiska gränstrakterna ett flertal kloster, till hvilka den af honom omvände Allowins rikedomar beredde honom medel. Sina munkar förmådde han att tillämpa Benedikts regel. 647-649 verkade A. som biskop af Maastricht, men oenighet med det underordnade prästerskapet och ett lågande missionsnit dref honom att återtaga sin förra verksamhet. Han predikade nu bland friserna kring nedre Schelde och bland baskerna i Spanien samt tillbragte sina sista dagar i det af honom grundlagda klostret Elno (senare S:t Amand) vid Tournais, där hans graf tjänat som vallfartsort. A:s dödsdag firas 6 febr. Se Smedt, "Vie de S:t Amand" (1881). J. HDR.
Amang (fr. amant), älskare. Jfr Amant.
Amanita muscaria, bot. Se Flugsvamp.
Amanitin, kem. farm. Se Flugsvamp.
Aman-Jean [amã*ã'], Edmond François, fransk målare, f. 1856, målade först historiska och allegoriska ämnen, bl. a. Jeanne d'Arc och Sirenerna, men har företrädesvis vunnit ett namn genom sina dekorativt hållna fantasibilder (Venezia m. fl.) och sina kvinnoporträtt, med någonting smäktande, förfinadt och melankoliskt beslöjadt såsom psykologiskt särmärke. Representerad i Luxembourgmuseet.
Amant [amã'], fr., älskare. - Amante [amã't], älskarinna.
Amanuens (lat. amanuensis, af manus, hand), biträde, medhjälpare; titel dels för ordinarie tjänstemän af första grad vid åtskilliga statens ämbetsverk (Riksarkivet, K. biblioteket, Nationalmuseum, Geologiska byrån) samt vid universitetsbiblioteken och konsistorierna, dels för extra ordinarie tjänstemän inom departementen och de centrala ämbetsverken samt vid åtskilliga andra verk och inrättningar. Vid de förstnämnda ämbetsverken och biblioteken benämnas extra ordinarie tjänstemän extra ordinarie amanuenser. - Hos romarna var amanuensis, a manu servus, namnet på en slaf, hvilken nyttjades såsom handsekreterare, föreläsare o. d.
Amanvillers [amãvillär], ty. Amanweiler, by i Lothringen. Efter A. uppkallas stundom slaget vid Gravelotte.
Amapala, stad på södra kusten af republiken Honduras i Central-Amerika, på ön Tigre, vid Fonseca- l. Conchaguaviken, äfven kallad Amapala-viken. Viktig, mycket besökt frihamn och bekväm lastningsplats. Omkr. 3,000 inv. Utförselartiklar: färgträ, sassaparill, kaffe, gummi, tobak, ädla metaller, indigo, hudar.
Amara (lat., af amarus, bitter), farm. Se Bittermedel.
Amara George, pseudonym för författarinnan Mathilde Kaufmann. Se Kaufmann.
Amara-koça, "Amaras ordbok", ett af den sanskritiska lexikografiens förnämsta verk. Denna ordbok, som är ett synonym-lexikon och dessutom angifver huruvida ett nomen är substantiv eller adjektiv samt hvad genus substantivet har, anses hafva till författare en viss Amara, d. v. s. Amaradeva l. Amarasimha, och härstammar från ungefär 5:e eller 6:e årh. af vår tideräkning. Bland de viktigaste upplagorna äro en af Colebrooke 1808 samt en (med fransk öfversättning) af Loiseleur Deslongchamps 1839-45. Jfr Zachariae, "Die indischen wörter-bücher" (Bühlers "Grundriss der indoarischen philologie" I,3). K. F. J.
Amarant (grek. amarantos), bot., oförvissnelig; växt, som tillhör nat. fam. Amarantaceæ och har torra, icke vissnande blomställningar. Hos skalderna äro sådana växter sinnebilder af odödligheten.
Källa: Project Runeberg ·
