Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 1. A - Armati

ett ämbetsverk, hvilken har att mottaga och förvara till verket ingifna samt att utlämna från detsamma utgående handlingar.

Aktuell (lat.), verklig. Se Aktualitet.

Aktör (fr. acteur, lat. actor, af agere, handla, verka), skådespelare. - Aktris (fr. actrice), skådespelerska.

Akumeter (af grek. akuein, höra, och metron, mått), hörselmätare, ett instrument för uppmätning af människans hörselförmåga.

Akupressur (af lat. acus, nål, och pressura, tryckning, af premere, trycka), kir., en numera öfvergifven metod att stilla blödning, bestående däri, att en stark nål infördes i eller under det blödande kärlet, hvarefter detta omvreds och sålunda tilltäpptes. RSR.*

Akupunktur (af lat. acus, nål, och punctura, stickning), en förr använd kirurgisk operation, som bestod däri, att man införde ytterst fina nålar mer eller mindre djupt i kroppen och dess organ. Åtgärden afsåg att åstadkomma en retning. RSR.*

Akureyri [-öjri] l. Akreyri, stad vid Öfjorden på Islands norra kust, näst Reykjavik öns viktigaste stad. Den erhöll 1862 stadsrättigheter och har sedan varit stadd i rask uppblomstring. 1,370 inv. (1901). Säte för amtmannen i Nord- och Östamtet. E. EBG.

Akusjaspråket. Se Hyrkaniska språket.

Akustik (af grek. akuein, höra), fys., kallar man den gren af fysiken, som behandlar lagarna för ljudets och särskildt tonernas uppkomst och fortplantningssätt. De förnämsta akustiska lagarna upptagas under orden Ljud och Ton. - Bland äldre arbeten i den experimentella akustiken torde såsom klassiskt böra anföras Chladnis Traité de l'acoustique (Paris 1809, en af Chladni själf verkställd, med betydliga tillägg försedd öfversättning af hans förut på tyska utgifna Akustik). I nyaste tider har Helmholtz genom sina många experiment verksamt bidragit till akustikens utveckling och genom utgifvandet af det berömda arbetet "Die lehre von den tonempfindungen" gjort kännedomen om denna vetenskap bekant inom vidsträckta kretsar. R. R.*

Ordet akustik betecknar äfven ljudverkan i en lokal (t. ex. i en teatersalong, kyrka, föreläsningssal). Läran om denna del af byggnadskonsten hör till de minst utvecklade. En god akustik innebär, att talarens eller sångarens stämma höres väl öfverallt i lokalen, äfvensom att de från olika punkter af en orkester eller sångkör samtidigt utgående ljudvågorna (direkta eller reflekterade) träffa hvarje åhörares öra utan större ojämnheter i afseende på tid eller styrka. Man antager, att en fördelaktig akustik beror därpå att det från ljudkällan till örat direkt gående ljudet understödes och förstärkes af reflekterade ljudvågor, utan att störas af sådana, reflekterade från större ytor. Förstärkningen sker, om sammanlagda väglängden af hvarje reflekterad ljudvåg icke öfverstiger längden af den direkta med mer än 10 m. Vid större skillnad blir ljudet oklart, vid 40 m. skillnad uppstår ett tydligt eko. För större lokaler är det af vikt att rummet anordnas så, att å de ställen, från hvilka reflekteradt ljud i större massor skulle inverka störande, ytorna uppdelas med profileringar, lister, orneringar o. s. v., för att vid reflexionen sprida ljudvågorna, eller att genom anordning af draperier reflexionen borttages eller åtminstone försvagas. A. A-G.*

Akustisk (se Akustik), som hör till eller angår ljudet eller läran om ljudet; åstadkommen genom eller bestående i ljud.

Akustiska sirenen, fys., ett af Cagniard de la Tour uppfunnet instrument för att bestämma de särskilda tonernas absoluta svängningstal, d. v. s. antalet vibrationer, som en ljudande kropp gör på en sekund, då den frambringar en viss ton. Figuren föreställer sirenen efter Doves förbättrade konstruktion. Genom röret t, som sättes i förbindelse med en bälg, inpressas luft i cylindern C. Locket till denna cylinder är genomborradt af en mängd hål, ställda i fyra ringar koncentriskt omkring medelpunkten. En skifva, ed, i hvilken ett lika beskaffadt system af öppningar blifvit anbragt, är fäst vid axeln pp, hvars nedre tapp hvilar i en fördjupning i midten af locket, och hvars öfre tapp passar i hylsan c. Vid s är axeln pp försedd med skrufgängor, genom hvilka dess rörelse öfverflyttas till ett par hjul, belägna inom skåpet ab. Denna rörelse afläses utanpå skåpet förmedelst visare, som äro fästa på hjulens axlar och följaktligen deltaga i deras kringvridning. Axeln pp sättes i rörelse genom luften, som söker sig väg ut ur cylindern C genom hålen i locket och skifvan. För detta ändamål gå de i locket anbragta öppningarna icke vinkelrätt genom detsamma, utan hafva en sned ställning till lockets plan. Detsamma är förhållandet med hålen i den rörliga skifvan; men dessa luta alla åt motsatt håll mot hålen i cylinderlocket. När därför luftströmmen kommer upp genom locket i sned riktning, träffar den de lutande väggarna af öfre skifvans hål, och genom det sålunda uppkommande sidotrycket kringvrides denna skifva. De fyra stiften m, n, o, p svara mot de fyra koncentriska ringarna. Trycker man på m, så öppnas alla hålen i en af ringarna, t. ex. den yttersta, men de öfriga tre förblifva stängda. Inblåses nu luft i cylindern C, så utströmmar luften genom den yttersta ringens hål och sätter öfre skifvan jämte axeln i rotation. Men luften kan icke utan afbrott strömma ut genom öppningarna, emedan den vid skifvans rotation än träffar hålen, än mellanrummen dem emellan. Luftströmmen blir således hvad man kallar intermittent, hvarigenom en ton alstras, hvars höjd motsvarar antalet utströmningar i sekunden. Om således luften kraftigt inpressas i cylindern, kringdrifves axeln med stor hastighet och en hög ton höres. Vid svagt tryck från bälgen sker rotationen långsamt, och den uppkommande tonen är låg. - Instrumentet begagnas på det sätt, att man af passar luftströmmen så, att den ton sirenen gifver ifrån sig öfverensstämmer i höjd med tonen från det instrument man vill undersöka, t. ex. en stämgaffel, en orgelpipa eller dylikt. Har sirenens ton uppnått denna konstanta höjd, sätter man genom ett tryck på en af knapparna a och b hjulen i förbindelse med skrufgängorna i axeln pp. Tiden, då detta sker, antecknas omsorgsfullt. Efter en viss tids förlopp, t. ex. en minut, trycker man