Sida 250
Akterskarp, sjöv., den nedre, skarpa delen af ett fartygs botten längst akterut
skref, på ryska, "om Swedenborgs rationalism, en kritisk undersökning af hans lära om den heliga skrift" (Leipzig 1870). Han kastade sig därefter på spiritism och öfversatte till ryska eller tyska åtskilliga spiritistiska arbeten, offentliggjorde 1883 ett par skrifter om den af fysiska sällskapet i Petersburg tillsatta medium-kommissionen: Razoblatjenija (Afslöjanden) och Pamjatnik nautjnago predubezjdenija (Ett minnesmärke af vetenskaplig fördom) samt 1884 om positivism på spiritualismens område. 1874 grundade han i Leipzig tidskriften "Psychische studien". A. anslöt sig icke till någon viss spiritistisk teori, men var öfvertygad om realiteten af en del företeelser, hvilka bruka hänföras till animal magnetism, clairvoyance etc., och arbetade med sin tidskrift framförallt för iakttagande och undersökning af fakta på det psykiska lifvets område. För öfrigt har A. äfven sysselsatt sig med nykterhetsfrågan, åt hvilken han egnat ett par arbeten. LLL.
Aksjer, stad i Mindre Asien, turk. vilajetet Konia, s. om Aksjer-göl och vid karavanvägen från Konstantinopel till Syrien. Omkr. 10,000 inv. Handel med ull och mattor. I A. dog sultanen Bajazid 1403 i mongolisk fångenskap.
Aksu, stad i östra Turkestan, vid foten af Tian-sjan. Omkr. 50,000 inv. A. är en viktig handelsplats. Karavaner och köpmän från Ryssland, Turkestan, Kasjmir och Indien samlas årligen därstädes. Industrien är ganska betydlig. Befolkningen är välmående och anses vara särdeles skicklig i tillverkning af bomullsväfnader samt metall- och läder-arbeten.
Akt (lat. actus, af agere, handla, verka), handling, yttring af en verksamhet; högtidlig förrättning; hufvudafdelning i ett skådespel; konstt., den nakna modellen i en viss ställning; (äfven aktstudie) teckning efter eller plastisk afbildning af en sådan modell (aktfigur).
Akt (lat. actum), skriftlig handling, dokument, urkund. Jfr Act, Acta och Actum.
Akt (ty. acht), en genom dom fastställd fredlöshet, som enligt den germanska rätten uteslöt den dömde från rättssamfundet. Rättsordningen fanns ej till för honom; han stod utom lagens skydd (nord. utlagr). Den fredlöse ej blott kunde, utan skulle, såsom fiende till folket, förföljas och kunde dödas utan straffpåföljd. Hans hustru ansågs som änka, barnen som faderlösa. Den fredlöse fick ej bjudas hjälp, mat eller tak öfver hufvudet, hans egendom hemföll undan hans arfvingar åt konungen eller samfundet, och hans hus och gård brukade man bränna. Under tidens lopp mildrades fredlöshetens stränga natur, och under den frankiska tiden uppstodo några slag af mildare akt, som blefvo processuella tvångsmedel; konungen utfärdade en lindrigare akt öfver den, som utan laga skäl ej fullgjort en dom eller uteblifvit från att svara vid rätten; skedde detta ej inom ett år, drabbades han af oberacht (aberacht), en strängare akt, som medförde full fredlöshet. - Ett senare slag af akt, som var den frankiska rätten främmande, och som under namn af reichsacht, riksakt, medförde verkningar öfver hela tyska riket, hade kejsaren rätt att tillämpa för politiska förbrytelser mot riket. 1706 afkunnades den sista riksakten öfver kurfursten af Bajern. Jfr Bann. L. M. B.
Aktaion (grek. Aktaion lat. Actæon), grek. myt., en dotterson af konung Kadmos i Tebe. Under jakt öfverraskade han en gång Artemis i badet, hvarpå den vredgade gudinnan förvandlade honom till en hjort och han blef söndersliten af sina hundar.
[bildtext] Aktaion (efter en antik marmorstatyett, nu i British museum).
Akter (holl. achter, efter, bakom), sjöv., bakre delen af ett fartyg eller en båt.
Akterbevakning, sjöv., det eller de fartyg, som utföra bevakning akter om en på väg varande sjöstyrka. H. W-L.
Akterbrassar, sjöv., gemensam benämning på alla brassar, hvarmed rårna på stor- och mesanmasterna kunna brassas eller svängas. Jfr Förbrassar. H. W-L.
Akterdurk, sjöv. Se Durk.
Akterförtöjning, sjöv., kabel eller tåg, hvarmed aktre delen af ett fartyg fasthålles. H. W-L.
Akterhand, sjöv. I akterhand vid ett arbete säges den eller de vara, som arbeta bakom eller under ledning af andra deltagare däri. Det manskap, som arbetar i akterhand, benämnes stundom akterhandsmän. Jfr Förhand. H. W-L.
Akterkant, sjöv., aktre sidan af ett föremål ombord.
Akterklys, sjöv., ett akterut å ett fartyg befintligt klys.
Akterpik, sjöv., den aktersta, skarpa delen af ett fartygs lastrum.
Akterrodd, sjöv., den akterligast sittande hälften af roddarna i en båt. Användes företrädesvis i kommando-ord, såsom "akterrodd, hal-ut!" Jfr Förrodd. H. W-L.
Aktersegel, sjöv., gemensam benämning på segel,, som höra till stor- och mesanmasterna. H. W-L.
Akterskarp, sjöv., den nedre, skarpa delen af ett fartygs botten längst akterut.
Källa: Project Runeberg ·
