Nordisk familjebok. Uggleupplagan. 1. A - Armati

Aciditet (af lat. acidum, syra), kem., förr använd beteckning för en syras styrka. Se Dissociationskonstant.

Acidum, förkortadt Acid., kem., latinska namnet på syra. -- A. aceticum, ättiksyra; a. arsenicicum, arseniksyra; a. arsenicosum, arseniksyrlighet; a. benzoicum, benzoesyra; a. boricum, borsyra; a. carbolicum, karbolsyra; a. carbonicum, kolsyra; a. citricum, citronsyra; a. catharticum, kathartinsyra; a. chinicum, kinasyra; a. gallicum, galläpplesyra; a. gallotannicum, galläpplegarfsyra; a. hydrochloratum, saltsyra; a. hydrocyanicum, blåsyra; a. lacticum, mjölksyra; a. muriaticum, saltsyra (jfr Klor); a. nitricum, salpetersyra: a. phenylicum, karbolsyra; a. phosphoricum, fosforsyra; a. picronitricum, pikrinsyra; a. pyrogallicum, pyrogallussyra; a. quercitannicum, ekgarfsyra; a. salicylicum, salicylsyra; a. succinicum, bärnstenssyra; a. sulphuricum, svafvelsyra; a. tannicum, garfsyra; a. tartaricum, vinsyra; a. uricum, urinsyra; a. uvicum, drufsyra; a. valerianicum, valeriansyra; a. vanadinicum, vanadinsyra; a. wolframicum, wolframsyra.

Acipenser, Stör, zool. Se Störfiskar.

Aci Reale [a'tji reale], hamnstad på Siciliens östra kust, prov. Catania, vid foten af Etna. Omkr. 26,000 inv. Liflig handel med sydfrukter och linneväfnader. Staden ligger på lavagrund, 170 m. öfver hafvet. Vinterkurort med varma källor. Söder om A., nära stranden, ligga sju basaltklippor, Scogli dei Ciclopi (Cyklop-öarna), äfven kallade Faraglioni, med den i sagan omtalade Polyfemos' håla.

Acis, grek. myt. Se Akis.

ack., förkortning för ackusativ.

Acka (vanl. skrifvet Akka), dvärgfolk i Central-Afrika, först beskrifvet af Schweinfurth såsom boende i Monbuttu-området vid Uelle och senare iakttaget af Long, Felkin, Junker, Emin pasja, Gessi och Casati under olika namn. Själfva kalla de sig efe, af monbuttu kallas de akka, af sande tiki-tiki, af monfu wotchua, af mabode afifi. De bo i enstaka kolonier bland andra stammar vid Aruvimis öfre lopp och Nepoko. De äro 1,20--1,50 m. höga, hafva rödbrun hudfärg, krusigt, rostfärgadt hår, jämförelsevis stort hufvud på en smal hals, trynlikt framspringande käkar, lång öfverkropp med långa, smala armar och små händer, stundom (åtminstone i ungdomen) hängbuk som hos buschmännen, klumpiga, inåtvända fötter och stora knäskålar. Gången är vacklande. Ansiktet är fullt af rynkor och utmärker sig för en aplik liflighet. Männen hafva ofta långt skägg, någonting för negerrasen högst ovanligt, och hela kroppen är bevuxen med sträft, gråaktigt hår. A. äro ett äkta jägarfolk, som med sina förgiftade pilar nedlägga skogens största djur samt visa stor sinnrikhet att utlägga snaror och fällor. Såsom förträffliga bågskyttar och förslagna krigare användas de af negerhöfdingar till öfverfall och spioneri. Deras kvinnor uppslå de halfklotformiga löfhyddorna i skogsdunklet på större afstånd från negrerna. Deras enda husdjur är höns. I andligt hänseende tyckas de stå på samma trappsteg som det folk, till hvilket de slutit sig, och tala ofta dess språk. De tyckas vara en återstod af ett urfolk, som af de kraftigare grupperade negerfolken sprängts isär. Enligt en åsikt skulle de närmast sluta sig till buschmännen. Redan Herodotos talar om pygrméer i öfre Nilområdet och Plinius om sådana "emellan sjöarna, där Nilen rinner upp". Se pl. Afrikanska folktyper till art. Afrika. (J. F. N.)

Ackablera (fr. accabler), betunga, nedtrycka.

Ackad. Se Akkad.

Acker, ty. (egentl. åker, teg), en enhet för åkermåttet i flere tyska stater före metersystemets införande, 1 acker (= 2 morgen) motsvarade t. ex. i Sachsen 0,5534 hektar (= 1,1 tunnland).

Ackermann, Konrad Ernst, tysk skådespelare, f. 1710, en af Tysklands främste komiker, var från 1751 direktör för ett resande teatersällskap och öppnade 1765 i Hamburg en ny teater med utmärkta skådespelarekrafter, hvilken ansenligt höjde Tysklands dramatiska konst, under medverkan af Lessings berömda teatertidning "Hamburgische dramaturgie". A. dog 1771. -- Hans hustru, Sophie Charlotte A., f. 1714, d. 1792, i sitt första gifte moder till den store skådespelaren Fr. Ludwig Schröder (se d. o.), var en utmärkt skådespelerska i patetisk-tragiska och fint komiska roller. E. F-T.

Ackermann, Louise Victorine, född Choquet, fransk skaldinna, f. 1813 i Paris, gifte sig 1844 i Berlin med en ung tysk teolog, Paul A., och blef änka 1846, hvarefter hon dvaldes i ett gammalt kloster nära Nizza, där hon dog 1890. Ett filosofiskt svårmod uttryckes på ett okonstladt språk i hennes diktsamlingar Contes (1855, med helleniska och indiska ämnen), Poésies etc. (1874) m. fl., och i prosa-utkasten Pensées d'une solitaire (1883, med själfbiografi). Biogr. af O. d'Haussonville (1891). (E. F-T.)

Ackja l. Akja, gammal svensk benämning (Rudbeck skref achi) på de af lapparna brukade åkslädarna. I Norr- och Österbotten menas emellertid med ackja en af tall förfärdigad, lång, bred och flat transportsläde utan ryggstöd (finskans ahkiu, lapskans raido-kieris), medan den af björk tillverkade åksläden med ryggstöd kallas pulka (finskans pulkka, lapskans kieris). Båda dessa fordon äro framtill utdragna i en snibb eller stäf, som dock är lägre hos ackjan, och baktill tvärhuggna samt hafva i stället för medar en utmed bottnens midt löpande köl. Emellertid nyttja Jämtlands-lapparna ingen bred köl å undre sidan af pulkan, utan i stället två medar med eller utan järnstänger. Stundom, ehuru numera mycket sällan, anträffas en form af åksläde, som framtill är öfvertäckt eller har skinn öfverspändt (svenska lapskans pulke, i norska Finnmarken dielde-pulka). Vanligen förekommer dessutom en med bräder fullständigt täckt pulka för transport af ömtåliga eller dyrbara saker, matvaror o. s. v. (finskans lukko-ahkiu, lapskans låhkek, svenskans lås- eller lock-pulka och norskans laagkjærris. Under färd i pulka användes aldrig något särskildt skydd om benen utöfver hvad lappdräkten af renskinn erbjuder. H. SZS.

Acklamation (af lat. ad, till, och clamare, ropa), ljudeligt bifallsrop, allmän bifallsyttring (till ett förslag e. d.). -- Med acklamation (lat. per acclamationem, fr. par acclamation), genom rop enhälligt (t. ex. antaga ett förslag).

Acklimatisation, äfven Acklimatisering,