Sida 785
Argenson. 2. Marc René, markis d'A.
och vice-guvernör i Virginien (1617--19) gjorde sig A. hatad af kolonisterna och anklagades därför 1619 för roflystnad och tyranni. Han deltog 1620 i en härfärd mot Alger och åtföljde äfven den misslyckade expeditionen mot Cadiz 1625. V. S--G.
Argand [argã'], Aimé, engelsk lampfabrikant, f. 1755 i Genève, d. 1803 i England, uppfinnare af de efter honom s. k. argandska brännarna (se Gas) och argandska lamporna (se Lampa) samt af en rökförbränningsapparat, den s. k. Argands eldbro, så inrättad, att luft kan insläppas direkt bakom densamma (se fig.).
Argand [argã'], Jean Robert, fransk matematiker, f. 1768 i Genève, d. omkr. 1825, är känd i matematikens historia genom sin Essai sur une manière de représenter les quantités imaginaires dans les constructions géométriques (1806), i hvilken angafs den metod att representera komplexa tal genom punkter i ett plan, som längre fram kommit till allmän användning och som såväl för funktionsteorien som för geometrien blifvit af fundamental betydelse. Liknande idéer hade tidigare utvecklats af tysken H. Kühn och af dansken Caspar Wessel, men för A. voro dessas arbeten okända; äfven A:s undersökning förblef obemärkt, ända tills Gauss och Cauchy började begagna sig af samma metod. Gauss publicerade först 1831 sina resultat och egde icke då kännedom om A:s arbete. Cauchy, som 1847 i sina "Exercises d'analyses" utvecklade samma idéer, gaf fullt erkännande åt A:s förtjänster. H. v. K.
Argania Röm. et Schult., bot., växtsläkte af fam. Sapotaceæ. Dess enda art, A. Sideroxylon Röm. et Schult., bildar skogar i sydvästra Marokko, där dess mycket fasta ved (järnved) och den ur fröna ("grains d'argans") pressade matoljan användas. G. L--M.
Argas, zool., ett fästing-släkte. En art, A. reflexus, som egentligen är en plåga för dufvorna, kan äfven angripa människor och suga deras blod. En annan art, A. persicus, är sedan länge känd och fruktad i Persien och Egypten. Båda äro nattliga djur, som gömma sig om dagen. F. A. S.*
Argelander, Fredrik Vilhelm August, astronom, f. 22 mars 1799 i Memel, där hans fader, som härstammade från Finland, idkade grosshandelsrörelse, fick 1823 anställning som astronomie observator i Åbo samt blef 1828 professor därstädes. 1836 kallades han, till en del med anledning af sin nära personliga bekantskap med den preussiska konungafamiljen, till professor i Bonn. A. lyckades vinna den på sin tid säkraste bestämningen för riktningen af solsystemets rörelse. Bland hans öfriga arbeten märkas bl. a. Uranometria nova (Berlin 1843) och den stora stjärnkatalogen Bonner durchmusterung (1857--63), som omfattar orter för 324,198 stjärnor från nordpolen till 2° sydlig deklination, näml. samtliga stjärnor ned till 9:e och många af 10:e storleken. A. var ledamot af flera akademier och lärda samfund, bl. a. Vetenskapsakademien i Stockholm, samt hedersledamot af Vetenskapssocieteterna i Uppsala och Hälsingfors. Han dog i Bonn 17 febr. 1875. Jfr Astronomiska sällskapet och Zon-observationer. (A. N--R.)
Argemone, bot. farm., växtsläkte af nat. fam. Papaveraceæ. En i mellersta och södra Amerika växande art, A. mexicana L., kallad "mexikansk taggvallmo" och "djäfvulsfikon", innehåller en gul, skarp saft, liknande saften i den hos oss allmänna svalörten (Chelidonium majus L.). Den torkade örten utgör den i Västindien såsom svettdrifvande medel använda drogen Herba cardui flavi. Fröen verka afförande. Jämte andra arter af släktet odlas A. mexicana som prydnadsväxt i trädgårdarna. O. T. S. (G. L--M.)
[bildtext] Argali (se sp. 1432).
d'Argens [dar*ã'], Jean Baptiste de Boyer, markis, f. 1704 i Aix (Provence), d. 1771. Efter en äfventyrlig ungdom, hvilken han tillbragte såsom student, diplomat och krigare, lämnade han (1734) krigstjänsten och begaf sig, då hans fader gjort honom arflös, till Holland, där han lefde som skriftställare i tidens moderna filosofiska anda. Konung Fredrik II i Preussen, som fattat smak för dessa arbeten, kallade författaren till Potsdam. Där vistades d'A. 1744--69 som en af konungens förtrogne, hvarefter han återvände till Frankrike. d'A. tillhörde sitt århundrades skeptici och angrep kristendomens läror i populär-filosofiska afhandlingar, romaner, bref o. d. Hans mest bekanta arbeten äro Histoire de l'esprit humain (1765--68), Lettres juives, Lettres chinoises, Philosophie du bon sens och de konstkritiska Réflexions critiques sur les écoles de peinture (1752).
Argenson [ar*ãså'], gammal fransk adlig familj från Touraine. -- 1. René de Voyer, grefve d'A., f. 1596, använd af Richelieu och Mazarin i diplomatiska angelägenheter, d. 1651 som sändebud i Venezia. -- 2. Marc René, markis d'A., den förres sonson, f. 1652, d. 1721, var under Ludvig XIV generallöjtnant för polisen i Paris och blef 1718
Källa: Project Runeberg ·
