Sida 247
Akropolis, högt belägen borg vid de gamla grekiska städerna
[bildtext] Akropolis i dess nuvarande skick.
grundadt, men aldrig fullbordadt tempel, det marmorstrålande Parthenon, gudinnan Athenes agonal-(fest-) tempel, byggdt af Iktinos och Kallikrates, fulländadt 438, i dorisk stil med 8 kolonner i fronten. Det var betäckt med härliga skulpturverk (gafvelgrupper, metoper och fris) af Feidias och hans skola, och i cellan stod gudinnans bild, utförd af Feidias i guld och elfenben. Sedan detta tempel i medeltiden varit bysantinsk Mariakyrka, frankisk metropolitankyrka och turkisk moské, sprängdes det i tvenne delar vid en krutexplosion under en belägring 1687. Norr om Parthenon, midt för hufvudingången till A., stod det gamla Hekatompedon (hundrafotstemplet), hvars grundvalar upptäcktes vid den i slutet af 1880-talet företagna stora utgräfningen. Det förstördes af perserna, men restaurerades nödtorftligen och fick åtminstone någon tid tjäna dels såsom skattkammare, dels för kultus-ändamål. - Till vänster om hufvudingången låg det egentliga kultustemplet för stadens skyddsgudinna, Athene Polias, Erechtheion, byggdt på samma plats, där före den persiska invasionen stod ett gammalt, redan af Homeros omtaladt tempel för den ateniensiske heroen Erechtheus. Arbetet börjades 431, afbröts genom peloponnesiska kriget, men upptogs åter 409 och afslöts 393. Ett oändligen fint skönhetssinne uppenbarar sig i detta joniska tempel, som inom samma komplicerade, från den vanliga tempelformen afvikande byggnad omsluter såväl tvenne helgedomar, Athene-Poliastemplet och Pandroseion, som en mängd gamla, heliga föremål: Erechtheus' och Kekrops' grafvar, Athenes olivträd (hvilket måhända stod i den af kvinnliga figurer burna södra s. k. Karyatidhallen), Poseidons saltkälla m. fl. 1826 blef norra hallen nedskjuten, men har delvis återuppbyggts. 1852 nedref en storm en mursträcka med åtskilliga inmurade pelare på västra sidan. - Under det romerska väldet uppfördes n. ö. om Parthenon ett romerskt rundtempel för Koma och Augustus, af hvilket spridda kvarlefvor finnas kringströdda. - En mängd altaren och bildverk smyckade Akropolis' platå, bland hvilka vi nämna framställningar i grupper af gigantomakien, amasonstriden, Marathonslaget och den pergamensiske konungen Attalos' seger öfver gallerna samt, vid uppgången, Marcus Agrippas staty.
I akropolisbergets sidor finnas flere heliga grottor: på norra sidan Pansgrottan och Klepsydra samt Aglaurosgrottan, på östra sidan en till mysterierna invigd grotta, på södra sidan grottan vid Trasyllus' monument. På den södra sluttningen ligga mot väster Regillas (eller Herodes Atticus') Odeon, mot öster den berömda Dionysos-teatern. - 1801 bortfördes en stor del af Parthenons och Erechtheions skulpturer af den engelske ambassadören Lord Elgin till England, där de nu finnas uppställda i British museum under namnet Elgin marbles. Gräfningar företogos på Akropolis 1834-62. Fransmannen Beulé upptäckte bl. a. en i de nedre befästningarna befintlig antik port (en af ingångarna framför Propyléerna), som efter honom fått namnet Beuléska porten. Nya systematiskt genomförda gräfningar under senare delen af 1880-talet hafva gifvit öfverraskande rika resultat. Bland annat hafva de bragt i dagen en mängd skulpturverk från tiden före perserkrigen, hvilka på ett oväntadt sätt belysa en arkaisk, förut föga känd period, af den grekiska konstens utveckling. Dessa skulpturverk bilda inom det nya arkeologiska museet på Akropolis
Källa: Project Runeberg ·
