Sida 208
Karolinska mediko-kirurgiska institutet
att hafva vid universiteten aflagt medicine kandidateller licentiat-examen, vid hufvudstadens kliniker fullgjorde den tjenstgöring, som enligt särskilda stadgar dels föregick licentiat-examen, dels efterföljde densamma och utgjorde vilkor för att vid institutet få undergå den 3:dje examen. Denna blef sålunda nästan kirurgie magister-examens enda återstående afdelning, hvari deremot fordringarna efter hand stegrades. Till följd af dessa förhållanden utspann sig en mångårig, med mycken liflighet -- vid riksdagarna, i komitéer samt genom ämbetsutlåtanden och särskilda skrifter -- förd strid mellan institutet och de båda medicinska fakulteterna, hvilken å ena sidan hotade det förras utveckling och å andra sidan de senares bestånd. Genom de för institutet d. 26 April 1861 fastställda stadgarna blef detsamma så till vida likstäldt med fakulteterna, att der förordnades, att det "skall med medicinska fakulteterna i Upsala och Lund deltaga i läkarebildningen, vid hufvudstadens kliniska inrättningar bestrida den hufvudsakligaste delen af den praktiska undervisningen så i medicin som i kirurgi samt, lika med nämnda fakulteter, ega att anställa praktisk-medicinsk eller medicine licentiat-examen". Institutet ställdes under öfverstyrelse af kanslern för Upsala universitet, dock utan rättighet att med universitetet deltaga i kanslersval. För att mottagas som lärjunge vid institutet fordrades att hafva aflagt medicine kandidat-examen samt att närmast derefter hafva fullgjort viss tjenstgöring vid vederbörande universitets-kliniker. För admission till medicine licentiat-examen vid institutet fordrades bl. a. att sedermera dels hafva fullgjort viss tjenstgöring vid klinikerna i hufvudstaden, dels hafva viss tid tjenstgjort vid psykiatriska kliniken vid Stockholm eller i Upsala. Genom särskilda k. bref af samma dag afskaffades kirurgie magister-examen samt gjordes den nyssnämnda tjenstgöringen vid klinikerna i hufvudstaden till obligatorisk äfven för dem, som ville aflägga medicine licentiat-examen vid universiteten. Slutligen erhöll institutet genom k. skrifvelse af d. 12 Dec. 1873 de rättigheter att anställa medicine kandidat-examen och bedöma afhandlingar för vinnande af medicine doktors-grad, hvilka sedan intogos i 1874 års stadgar och anförts i början af denna uppsats. Medicine doktorsgrad har likväl institutet ej rätt att utdela; den, som derstädes fullgjort det s. k. disputationsprofvet, eger att af medicinska fakulteten vid ettdera universitetet undfå doktorsdiplom.
På institutets tomt, hvilken, såsom redan blifvit nämndt, 1816 tillträddes, befunno sig några äldre byggnader, som dels omedelbart, dels efter verkställda reparationer och ändringar användes för institutets behof samt till en del ännu qvarstå. Sedan på K. M:ts förslag rikets ständer vid riksdagen 1862--63 beviljat 84,000 rdr rmt till uppförande å institutets tomt af en ny byggnad för den patologisk-anatomiska institutionen m. m., uppfördes den nuvarande hufvudbyggnaden (färdig 1866). Vid 1882 års riksdag beviljades, på K. M:ts förslag, till ny byggnad dersammastädes för institutets anatomiska, histologiska,
fysiologiska och hygieniska institutioner samt farmakologiska samlingar 315,000 kr., hvaraf för hvartdera året 1883 och 1884 anvisats 100,000 samt 115,000 af K. M:t vid 1884 års riksdag uppförts å förslaget till 1885 års riksstat. För närvarande (April 1884) pågå grundläggningsarbetena till denna byggnad, efter hvars fullbordande ej mycket kommer att återstå af de gamla byggnaderna. Den förra kemiska laboratoriebyggnaden refs nämligen redan för att bereda rum åt den nuvarande hufvudbyggnaden, i hvilken det kemiska laboratoriet nu har sin plats. Af den förra s. k. museibyggnaden åter är större delen rifven för att bereda rum för den blifvande nya byggnaden, och den återstående delen, äfvensom den nuvarande anatomiska byggnaden, försvinner efter den nya byggnadens fullbordande.
Från den tid, då institutet erhöll rätt att anställa medicine licentiat-examen, till den, då det äfven erhöll rätt att anställa medicine kandidat-examen, har den förra examen derstädes aflagts af följande antal.
Läseår. Antal. Läseår. Antal. 1862--63 3 1868--69 13 1863--64 12 1869--70 8 1864--65 15 1870--71 4 1865--66 13 1871--72 6 1866--67 10 1872--73 5 1867--68 16 1873--74 14
Efter sistnämnda tidpunkt hafva de antal derstädes aflagt examina och prof, som utvisas af nedanstående tabell. I dennas tre hufvudgrupper betecknar M-K medicine kandidat-examen, M-L medicine licentiat-examen samt M-D afhandlingsprof för vinnande af medicine doktorsgrad, hvarjämte i den 2:dra hufvudgruppen med S, U och L betecknas huruvida medicine kandidat-examen varit aflagd i Stockholm, Upsala eller Lund. De i den 3:dje hufvudgruppen upptagna hade alla utom en, aflagt medicine licentiat-examen i Stockholm.
Läseår M-K.M-L.M-D. S.U.L. 1874--75 -- -- 5 2 1 1875--76 3 -- 13 2-- 1876--77 4 -- 13 2-- 1877--78 18 -- 14 1 1 1878--79 5 -- 9 2 1 1879--80 14 117 1 2 1880--81 9 312 3 2 1881--82 181014 1 1 1882--83 7 5 3 3 4
Enligt den för institutet gällande staten finnas der 9 professurer och 12 extra-ordinarie professurer, nämligen: A) Professurer: 1 i anatomi, 1 i fysiologi, 1 i kemi och farmaci, 1 i patologisk anatomi, 1 i medicin, 1 i kirurgi, 1 i obstetrik och gynekologi, 1 i pediatrik och 1 i allmän helsovårdslära; B), E. o. professurer:
Källa: Project Runeberg ·
