Sida 281
Transiteringen
Statsministern om transiten:
»Händelser i Norge
har ökat irritationen».
I ett tal i Falun den 4 april berörde statsministern Per Albin Hansson permittentresorna och transitotrafiken. Han avvisade bestämt uppfattningen att debatten i denna fråga är tecken på att samlingen kring vår hållning inte längre är densamma som vid krigets början. Frågan skall i fortsättningen som hittills behandlas som ett led i vår svenska politik och under beaktande av alla på bedömandet inverkande faktorer och förhållanden.
Denna trafik har aldrig betraktats som i och för sig önskvärd av den allmänna opinionen eller regeringen. När man från vissa kretsar nu synes vilja antyda att regeringen ser saken annorlunda är en bestämd gensaga på sin plats. Regeringen ser i det gjorda medgivandet en av de bördor som vårt land måste påtaga sig som en följd av stormaktskriget, vars verkningar i olika avseenden sträcka sig till varje vrå av vår världsdel.
Att irritationen hos den svenska allmänheten under den gångna tiden ökats är förklarligt inte minst med hänsyn tiil händelser i Norge vilka starkt berört vårt folk. Detta bör man på alla håll ha klart för sig, men samtidigt också att den svenska opinionen däremot icke önskar att vår hållning skall göras beroende av med krigslyckan växlande stämningar.
Den här berörda frågan kommer av regeringen i fortsättningen som hittills att behandlas som ett led i vår svenska politik, vars huvudsyfte alltjämt är att hålla landet utanför kriget med bibehållen frihet och under bästa möjliga betingelser i övrigt. Det skall ske under fullt beaktande av alla på bedömandet inverkande faktorer och förhållanden. Det kan icke vara förmätet att säga att regeringen i detta avseende har bättre förutsättningar än välmenande rådgivare hemma och ute.
Det är klart att vi icke kunna bortse från den händelseutveckling, som innebär att sju europeiska länder helt eller delvis ockuperats.
Författaren Gustaf Hellström.
Allmänna opinionen upprörd över permittent-
trafiken.
»Skönhetsfläck får ej göra oss oigenkännliga för våra bröder.»
En vädjan till regeringen att avveckla de tyska permittentresorna genom Sverige var huvudpunkten i den resolution som antogs vid opinionsmöte den 5 april på Konserthuset i Stockholm under mottot: »Brödrafolkens väl, nu och i framtiden.»
Det var mellan 700 och 800 personer som infunnit sig i konserthuset, och att det som Gustaf Hellström påpekade inte var något »gatans parlament, kunde man lätt konstatera. Varken generaldirektör Anders Örne, Sten Selander, borgarrådet Yngve Larsson eller riksdagskvinnorna Kerstin Hesselgren och Hanna Rydh kunna ju gärna räknas under den kategorin. På första bänk, mitt för talarstolen — ja, vilka skulle väl sitta där om inte hrr Fredrik Ström, Israel Holmgren och Zäta Höglund. Stämningen var inte heller att ta miste på, och applåderna gåvo kraftigt eko så snart neutralitetens »skönhetsfläckar» kommo på tal.
Sedan ombudsmannen Emil Malmborg i Typografiska föreningen hälsat de närvarande och föreningens sångkör sjungit några norska och svenska sånger hölls inledningsanförandet av Gustaf Hellström. — — —
1943
upphör.
»En regim som upprört oss alla.»
Hr Hellström berörde i fortsättningen de svensk-tyska förbindelserna under många år. Den 9 april 1940 härtogos Danmark och Norge. Vi fingo på nära håll bevittna framfarten av en regim som upprörde oss alla och hur man mot givna utfästelser överlämnade makten till en sammansvuren fosterlandsförrädisk minoritet. Vi svenskar ha med stigande indignation följt händelsernas utveckling, och vi bära alla en smärtsam börda i våra hjärtan. I allt detta av laglöshet och lidande fyllda mörker finns en enda ljusstråle: norrmännens egen hållning.
Inte på många sekler har så många tvingande omständigheter förelegat för ett enigt Norden som nu.
Medgivandet till transiteringen gavs under förhållanden som inte längre existera. Fientligheterna ha inte upphört. I och med att laglösheten och terrorn sattes in har kriget endast tagit nya former, och har månad efter månad tilltagit i intensitet och brutalitet. Man skall inte säga att detta är norrmännens eget fel (kraftiga bravorop)
Transiteringen är inte betydelselös. Den uppfattas inte så av de stridande norrmännen. Medger man att den är till verklig nytta för ockupationsmakten, då har man också medgivit sig ha gjort ett avsteg från neutraliteten, och då bör ett sådant avsteg så fort ske kan rättas. (Applåder.)
För den allmänna meningen står det allt tydligare klart att här föreligger en klar neutralitetsavvikelse, slutade hr Hellström. En medlem av regeringen har talat om »skönhetsfläckar». Dessa fläckar få inte bli så stora att man blir oigenkännlig för sina bröder.
Transiteringen skall upphöra.
Stopp i augusti för krigsmateriel och permittenter.
Mellan svenska och tyska res geringarna har samförstånd upps nåtts därom att transitotrafiken genom Sverige av permittenter och krigsmateriel skall upphöra under augusti månad.
275
Källa: Project Runeberg ·
