Tillbaka Read Runeberg

Gustaf V och hans tid. En bokfilm. 1938-1947

Originalsida 454
Originalsida 454
Originalsida 454
Originalsida 455
454–455

Sida 454

1946

Mystiska lördagssmällar

En skräckslagen kvinna tas om hand av radiopolisen efter dubbelsmällen i portgången till Tegnérgatan 23.

Under årets tre sista månader ägde en rad mystiska attentat med sprängämnen rum i Stockholm, vilka vållade polisen mycket huvudbry och åstadkom en del oro bland allmänheten. Attentaten skedde på lördagskvällarna vid 20-tiden och man talade därför på goda grunder om »sabbatssabotören»

och lördagssmällarna. Två smällar fjärde sabotagekvällen.

Den väntade lördagssmällen i Klara kom i form av två väldiga detonationer, den ena kl. 20.15 i huset Mästersamuelsgatan 49 och den andra kl. 23.15 i Kanslihusets bottenvåning. Stora skador anställdes, och i båda fallen sågs misstänkta personer springande avlägsna sig från attentatsplatsen. Allt tyder på att det är samma person som ' varit i farten som tre lördagar tidigare.

Dubbel järndörr slungades fem meter.

Polispiketer, radiobilar, representanter för kriminalpolisen och kriminaltekniska anstalten möttes vid sin berömvärt snabba ankomst till kanslihuset av förödelsens styggelse. Den explosion som inträffat lokaliserades på ett ögonblick till det lilla soprummet i passagen mellan Myntgatan och kajen.

En dubbel järndörr till soprummet hade med våldsam kraft slungats drygt fem meter ut i passagen och ordentligt tillbucklats, en annan dörr från rummet

448

ned mot en källare hade sprängts sönder av lufttrycket, glasrutor hade gått sönder så att hela passagen var fylld av glasskärvor och murbruk. I hela grannskapet kändes en skarp lukt av krut.

Laddningen i soprummet måste ha varit på minst tre kilogram, förklarade polisexperterna omedelbart efter explosionen. Det börjar bli oroligt med folk som laborerar med så stora sprängladdningar och tydligen inte är vid sina sinnens fulla bruk.

Polisen befarar offer i människoliv.

Stubintändningen ger attentatsman-

nen en ganska dålig kontroll över spräng- ”

tiden, även om de funna stubinerna är korta, påpekar docent Harry Söderman. Hade det bara dröjt några sekunder längre innan den andra laddningen exploderade vid Tegnérgatan, «unde den lätt ha skadat eller dödat de personer som rusade till, alarmerade av den första smällen. Får dynamitarden fortsätta kommer hans meningslösa tilltag säkerligen att kräva människoliv.

|

Den raserade trappuppgången efter attentatet i Mäster Samuelsgatan 49.

Kraftig explosion skakade Centralstationen sjätte sabotagedagen.

Centralstationen skakades på lördagskvällen den 16 nov. av en kraftig explosion. Lördagssabotören hade åter varit framme.

Det är närmast ofattbart att ingen skadades vid attentatet. Den vanvettige förövaren hade denna gång lagt sin sprängladdning utanför Centralstations södra resgodsexpedition vid det hörn som södra utgången bildar mot Centralplan och Järnvägsparken.

Smällen kom kl. 20.40, och den var så kraftig att den hördes ända till Ängby, en mil från explosionsplatsen.

Samtliga rutor i resgodsexpeditionen sprängdes, även åt Vintervägen, och fönsterbågarna rycktes loss, och samma var förhållandet med fönstren i södra utgången. I husen snett emot på Vasagatan, från Tegelbackshörnet fram till Esselte, sprang rutorna sönder högt upp i våningarna, och sprängverkan spred sig ner genom Herkulesgatan och Vattugatan, där rutorna i affärer, kaféer och lägenheter trycktes ut.

På restaurang Wasa, som hade fullbesatt, synes attentatet ha åstadkommit största chockverkan. Fönstren upplystes plötsligt av grönvitt ljus, och ögonblicket efter sprängdes de stora rutorna. Lamporna, som hänger i långa sladdar, kastades av trycket upp i taket, och en flod av glassplittér forsade över gästerna. Nära ett fönster satt en dam, som fick en kraftig chock.

Källa: Project Runeberg ·