Sida 409
Tolv dömda till döden.
Hermann Göring. J. von Ribbentrop. Wilhelm Keitel.
Domarna i Niärnberg avkunnade.
Under andlös spänning i en överfull rättssal fällde domstolen i Närnberg den I okt. 1946 12 dödsdomar. Tre av de anklagade dömdes till livstids fängelse, fyra till fängelse från 10 till 20 år och. tre frikändes. Den ryske ledamoten reserverade sig mot de frikännande domarna.
Dömda till döden:
Hermann Göring, ministerpresident.
Joachim von Ribbentrop, riksutrikesminister. Wilhelm Keitel, chef för Oberkommando. Alfred Jodl, stabschef.
Alfred Rosenberg, nazismens filosof.
Artur Seyss-Inquart, rikskommissarie i Holland. Wilhelm Frick, riksprotektor i Böhmen.
Hans Frank, generalguvernör i Polen.
Ernst Kaltenbrunner, Himmlers ställföreträdare. Fritz Sauckel, ledare för arbetstjänsten.
Julius Streicher, redaktör för »Der Stärmern. Martin Bormann, riksledare (icke anträffad efter krigsslutet).
Dömda till livstids fängelse: Rudolf Hess, Hitlers ställföreträdare till 1941.
Walter Funk, riksbankspresident. Erich Raeder, storamiral.
Dömda till fängelsestraff:
Baldur von Schirach, riksståthållare i Wien (20 år).
Albert Speer, chef för »Organisation Todt» (20 år).
Konstantin von Neurath, riksprotektor i Böhmen-Mähren 1939—41 (15 år).
Karl Dönitz, storamiral och rikskansler i maj 1945 (10 år).
Frikända:
Hjalmar Schacht, riksbankspresident till 1939. Franz von Papen, ambassadör i Ankara. Hans Fritsche, chef för propagahdaministeriets radioavdelning.
Å 5
And
Wilhelm Frick.
Hans Frank.
Ernst Kaltenbrunner.
Alfred Rosenberg.
Alfred Jodl. Artur Seyss-Inquart.
Cyankalium räddade Göring från galgen.
Strax före kl. 23 den 15 okt. hördes ett underligt strupljud från Görings cell. En av vakterna kastade upp inspektionsluckan till cellen och sedan han hämtat sig från den första förvåningen gav han larm. Där inne låg en krampaktigt sammandragen kropp under den grå fängelsefilten. Göring hade begått självmord.
Vaktchefen tillkallade en läkare och en präst och läkaren fann i Görings mun resterna efter en giftampull av liknande slag som tagits ifrån honom då han undergick sin första fängelsevisitering.
De dödsdömda avrättade.
Avrättningarna av de övriga tio dödsdömda försiggick mellan kl. I och 3 natten till den 16 oktober. Med undantag för Streicher, som sökte göra motstånd då han fördes till galgen, lämnade alla det jordiska på ett modigt sätt. Ingen bröt samman, och deras sista ord vittnade om att de in i dödsminuten bevarade sin själsstyrka.
Som följd av Görings självmord belades de andra dödsdömda omedelbart med handbojor och fördes fjättrade till avrättningsplatsen i stället för att gå fritt, som eljest varit meningen.
Kl. I fördes von Ribbentrop som den förste i raden fjättrad vid sin fångvaktare genom täta led av amerikanska soldater från cellen till fängelsets för exekutionen inredda gymnastiksal, där tre galgar stod resta. |
Då den amerikanske officer som hade överinseendet över avrättningen uppmanade honom att säga sitt namn svarade han med stadig röst: »Joachim von Ribbentrop». Officeren frågade: »Har ni något mer som ni önskar säga?» Ribbentrop svarade högt och klart: »Gud bevare Tyskland! Min sista önskan är att Tysklands enhet skall bestå och att samförstånd mellan östern och västern och fred i världen skall åstadkommas.»
+x
När dagen grydde låg Närnbergs justitieplalats och dess angränsande fängelse fridfulla efter nästan ett års hektisk verksamhet. Rättvisan hade haft sin gång. Nazistledningen hade slutat existera.
Fritz Sauchel. Martin Bormann.
403
Julius Streicher.
Källa: Project Runeberg ·
