Sida 346
1944
Belgiskt julkaffe på chaufförkaféet »Röda rummet» i Stockholm.
Sista krigsjulen, hoppas flyktingarna.
Julen 1944 i Sverige. blev en de många nationernas jul. 700 representanter för tolv nationer var inbjudna i år liksom i fjol och i förfjol till Stockholms stadshus, men dessutom firades julen landet runt på alla möjliga språk. Svenskarna själva reste som vanligt mycket, posten slog även i år rekord, och framför allt hade ilgodspaketen ökats — i Stockholm med över 30 000, vilket berodde på de många skinkorna. Men granarna räckte inte till i Stockholm.
I stadshusfesten deltog balter, belgier, danskar, fransmän, holländare, norrmän, polacker, tjecker, tyskar och österrikare, och de samlades klockan 16 kring granen i Blå hallen. Middag åts sedan i Gyllene salen. Stadsfullmäktiges ordförande, direktör Carl Albert Anderson, talade till de inbjudna. Gästerna underhölls efter middagen med en timmes soaréprogram, i vilket medverkade kapellmästare Eckert-Lundin, operasångare Gösta Kjellertz, Ivar Kåge och Karin Kavli, sångerskan Margareta Bergström, operasångare Georg Svedenbrant samt Max Hansen.
Samvaron avslutades med dans kring julgranen i Blå hallen samt utdelning av gottpåsar till barnen, som uppgick till ett hundratal. De flesta flyktingar firade
340
Flyktingjul i Sverige —
+
I en norsk flyktingförläggning prydes det enkla möblemanget med granris och girlander.
emellertid julen för sig eller hemma hos svenska vänner. — Genom mitt fönster ser jag edra vänliga julstjärnor glimma i grannhusen och deras sken återför på nytt tankarna till Budapest, säger förste regissören vid ungerska nationalteatern Jånas Horvåth, som firar sin första och som han hoppas sista flyktingjul hos några goda vänner i Sverige.
Omkring 400 danskar som polisutbildas i Sverige hade under julhelgen inbjudits till Stockholm. På annandagen hade Stockholms stad ordnat en middag på Berns. Stadsfullmäktiges ordförande fungerade även där som värd.
Överallt i landet ordnades också festligheter på förläggningarna för dem som inte kunde resa till vänner och släktingar. Danska flyktingskontoret betalade resorna för skolbarn, studerande, arkiv-, skogs- och vägarbetare m. fl. som ville fara till bekanta eller släktingar över julen. Skogs- och vägarbetarna fick också ersättning för mistad lön under permissionsdagarna och dessutom 10 kronor var för att köpa julklappar.
V-tecknet i granris kring Haakon VII:s namnchiffer.
Norrmännen hade det också efter förhållandena trevligt. I Berga i Turinge, där reservpolismän och kvinnlig hjälppersonal för underhållstjänst, sjukvård och dylikt utbildas, hade många fått permission att resa till vänner
Källa: Project Runeberg ·
