Tillbaka Read Runeberg

Gustaf V och hans tid. En bokfilm. 1938-1947

Originalsida 354
Originalsida 354
Originalsida 354
Originalsida 355
354–355

Sida 354

Metallstrejken —

RE

KLÄDMOTTAGNING FÖR TEATERN

> - AR LR

Teatergarderoben i Stockholms Folkets hus förvandlades för en dag till röstlokal.

Det blir konflikt vid verkstäderna.

Strejken inom den mekaniska verkstadsindustrin är nu ett faktum. Om förhandlingarna den I och 2 februari meddelade medlingskommissionen landshövdingarna Hilding Kjellman, Olle Ekblom och Arvid Lidén kl. 13 den 2 februari följande: Efter det förnyade medlingsförsöket har kommissionen nödgats konstatera att förutsättningar för en uppgörelse alltfort saknas. Kommissionen har därför avbrutit förhandlingarna.

Verkstadsfolket berett på lång strid.

Verkstadskonflikten, den största striden på arbetsmarknaden i vårt land sedan storstrejken 1909, började måndagen den 5 februari. På lördagsmiddagen lämnade man arbetsplatserna och den allmänna uppfattningen var, att man nog inte skulle komma igen så snart.

Morgon-Tidningen har talat med några arbetare, bl. a. en veteran från den stora konflikten 1905, och alla förklarar sig vara beredda att hålla ut till slutet, även om det skulle dröja. Man ämnar inte heller nöta sofflocken under tiden.

348

Val- 0, röstlokat

-

Metallstrejken förlamar smedstan . . .

Smedstaden Eskilstuna har 45 000 invånare, och av dem är 8 200 metallarbetare. Det behövs inga högre insikter i matematik och samhällslära för att av de siffrorna på ett ungefär kunna sluta sig till vad metallarbetarstrejken betyder för den väna och vänliga stad som kallats Sveriges Sheffield.

— Jag kan kriga länge, deklarerar Fritz Skogman i Hallstahammar.

. . . och andra fabrikscentra.

I dag teg fabriksvisslorna i Hallstahammar och Bultfabrikens jättekomplex låg tysta, döda och tomma — liksom vid de övriga närmare 750 mekaniska verkstäderna i vårt land, vilka dragits in i den första jättekonflikten i branschen på 25 år. Men arbetsnedläggelsen märktes nu på ett alldeles särskilt sätt här i den lilla västmanländska köpingen, där Bultfabriken med sina drygt 1 200 arbetare är hela samhällets livsnerv.

Evik Widén avger sin röst reglementsenligt.

Måndagen — verkstadskonfliktens första dag — gled in över Hallstahammar med »söndagsfrid» över det mjukt drivinbäddade brukssamhället; en overklig dämpad atmosfär, som bara är så främmande för ett samhälle, vars livsrytm är sjudande arbete och som gav dystra associationer även för dem som inte är direkt inblandade i storstriden. Först framemot halv 10-tiden började arbetarna dyka upp på de fridsamma gatorna, men det var inte den arbetsklädda, snabba ström man vanligen brukar se.

Idrotten organiseras för de strejkande.

Nu är det meningen att det skall bli full fart på idrotten inom metallarbetarnas led. Går man och strejkar kan man gott utnyttja tiden till träning och motionering, det håller fysiken i högform och är ett gott utlopp särskilt för de yngres verksamhetslust. Den 9 februari var idrottsledarna från de största verkstäderna i Stockholm kallade till konferens på metallettans expedition, där man drog upp riktlinjerna för den kommande verksamheten.

Källa: Project Runeberg ·