Sida 332
1944
Frihetsrådet mot Gestapo.
Författaren Kaj Munk.
Kaj Munk mördad.
Pastor Kaj Munk uppsöktes den 4 januari i sitt hem i Vedersö av fyra okända män, som förklarade sig vara myndighetspersoner och hade i uppdrag att anhålla honom. Han fördes därpå bort i en bil.
Nästa morgon hittades han död i en plantering nära Silkeborg. Han hade mördats med ett pistolskott. Polisen har nu konstaterat att de fyra icke voro myndighetspersoner och har nu satt igång en omfattande spaning efter mördarna.
»Nu kommer tyska polisen och hämtar mig».
Fyra män infunno sig på eftermiddagen den 4 januari i prästgården i Vedersö och fordrade att få tala med Kaj Munk och förklarade att de voro tyska poliser. Den man som förde ordet, bröt på tyska. Kaj Munk stod just och talade i telefon med sin advokat i Ringköbing.
— Nu kommer tyska polisen för att hämta mig, så jag måste sluta samtalet, sade han.
De fyra männen beordrade Kaj Munk att följa med och ta på sig varma underkläder, då han skulle häktas. Författaren, som trodde att männen verkligen var från polisen, följde med dem. De gav honom inte ens tid att ta avsked av sina fem små barn eller hustrun, och då hon sprang efter sin make för att kyssa honom, slog en av männen igen bildörren och bilen satte igång.
Fru Munk ringde polismästaren i Ringköbing och bad honom ta reda på, vart hennes man förts.
326
En av gatubarrikaderna på Nörrebro i Köpenhamn.
Danska sabotörer slår nya rekord — folket hurrar:
Vapenfabrik förstörd, raketskur mot Dagmarhus, radioindustri sprängd.
Omkring kl. 18.15 den 23 juni körde tre stora lastbilar med brandbils- och ambulansskyltar upp framför A/S Dansk Rekylsyndikat, den danska rustningsindustriens största fabrik. 70 å 80 arbetsklädda män hoppade ned och drog fram automatpistoler samt övermannade fabrikens vakter och avväpnade dem. De gick sedan runt i alla verkstäder och kommenderade ut de omkring 250 arbetarna på gården, där de fick order att bege sig ned i skyddsrummen så snart fabrikens alarmsignaler ljöd. Sabotö-
Dennes samtal med andre polismästare på Jylland och med de tyska myndigheterna klarlade att Kaj Munk enleverats. Man satte igång med efterforskningar, som pågick hela natten, dock utan resultat.
Vid 8.30-tiden nästa morgon kom en bonde gående på landsvägen söder om Silkeborg och fick syn på en man, som låg i diket. När han konstaterat, att mannen var död, tillkallade han polis, som anlände tillsammans med en läkare. Först när man undersökte likets fickor och fann en legitimationshandling, upptäckte man, att det var Danmarks mest kände diktare, som här låg mördad.
rerna började sedan bära bomber från bilarna in i byggnaderna.
Om ett par minuter inträffade explosionerna, sammanlagt fem eller sex. Bomberna var seriekopplade. Ödeläggelsen var fruktansvärd. Hela härdningsverkstaden, där dyrbara och för närvarande oersättliga slipmaskiner fanns, störtade samman och begravde alla maskinerna.
Då ett 8-tåg strax efter eldens utbrott körde förbi fabriken stod många av passagerarna i fönstren och ropade hurra vid åsynen av den brinnande fabriken, vilket föranledde de tyska soldaterna att skjuta mot tåget.
200 raketer mot Dagmarhus.
»Bombardemanget» av Dagmarhus sattes in själva midsommarafton. Kl. 23.15 brakade och dänade det från alla håll mot byggnaden, över vars luftvärnskanoner 200 jättestora raketer strålade samman. Från raketkäpparna och samtidigt spridda av ett antal blixtsnabba cyklister östes tiotusentals små vita löpsedlar ut över stadens centrum.
Överkommandot för de allierade krigsstyrkorna har lyckz önskat Danmarks sabotörer med anledning av dessas insats i kampen mot den gemensamma
fienden.
Källa: Project Runeberg ·
