Tillbaka Read Runeberg

Gustaf V och hans tid. En bokfilm. 1938-1947

Originalsida 46
Originalsida 46
Originalsida 46
Originalsida 47
46–47

Sida 46

1938

Första mörkläggningen.

Mörkläggningssilhuett från Kungsgatan.

Mörkret föll och gillades.

Klockan 2 natten till torsdagen den 7 september sjönk programenligt septembermörkret över Stockholm. En inte så liten publik hade infunnit sig för att få vara med om premiären, och den kunde så småningom mycket belåten leta sig hemåt, ty en mörkare mörkläggning kan ingen gärna önska sig. Den möbelaffär på Sveavägen, som fortfarande badade i ljus, och de få andra försumligas fönstersken hjälpte bara till att göra mörkret ännu tätare.

Någon tanke på att mörkläggningen hade med krig och bombraider att göra hade tydligen inte alls den skara som fem minuter före två ställde upp sig på Nybroplan. Den skrattade och skojade, en del par hade just »slussats) ut från

Mövrkläggningspapperen sättas upp.

40

SKANSEN

| stängd i kväll från kl. 6 em. med anledning av mörkläggningen

I mörgon. Meissner-konsert,

lördag stort fyrverkeri, söndag Hyresgästernas. ting

restaurangernas onsdagsdans, men de poliser som posterade vid nästan varje gathörn hade alls inget skäl att ingripa. Det hela verkade sådan där oförarglig familjebjudning som bara förekommer i Stockholm.

Så slog då klockan två, Strandvägen försvann på ett ögonblick, det dröjde någon minut och så var även Birger Jarlsgatan borta. Det hördes ett över-

"raskat sorl — ingen hade nog tänkt att

det mitt inne i en stad kunde bli så mörkt. Och bilisterna kände sig nog en smula vemodiga till sinnes. Men efter någon stund började huskonturerna krypa fram och så småningom började en sparsam men dock trafik att cirkulera.

Från denna är fler saker att anteckna. Först att det röda och gröna signalljuset, som brann med oanad intensitet vid de större gathörnen, var till ovärderlig hjälp och att de små gröna ficklampor, som poliskonstaplarna signalerade »klart» med, då en bil närmade sig, också voro utmärkta att ha. Vidare noteras en god avbländning på bussarna, vilka$ inre dessutom var upplyst utan att ge annat än en svag reflex ut på gatan. Marsch-

-takten på bilarna var i allmänhet god,

den höll sig kring 20 kilometer, och kollisionsrisken var liten. Mest svårtrafikabla voro de smala Klaragatorna, som helt enkelt voro vad som på svenska kallas »nermörka»,

Vad mörkläggningens premiärpublik främst sökte blev snart klart. Det var försumliga mörkläggare. Och då man mycket snart på Sveavägen inte långt från Kungsgatan upptäckte en möbelaffär, som i ett hav av ljus exponerade dyschor och fåtöljer, blev det allmän promenad dit.

Nästan lika publikknipande var ett tornrum högst uppe i Vasateaterskvarterets stora hörnhus vid Kungsgatan och Vasagatan, som strålade vida omkring.

Luftvärnets strålkastare spela bakom stadshuset.

Annars voro de försumliga mycket få, en gardinspringa här och var och en del belysta blommor nere i Strömparterren. I Johannes kunde man till och med på polisstationen rapportera: »Allt mörkt.»

Svåraste problemen under mörkläggningens första natt var egentligen droskbilarna. För att slippa obehaget med mörkläggningen hade nästan alla vagnar farit hem före klockan två, och klockan tre var det omöjligt att uppbringa en taxi per telefon.

Sverige leder i Norden.

Sverige har hunnit ett stycke före sina nordiska grannländer när det gäller luftskyddet, den uppfattningen får man bestyrkt om man träffar några av de experter som kommit till Stockholm för att se och lära. Bortåt ett 30-tal norrmän, danskar och finnar äro här, såväl polismän som experter från de departement etc. som i varje land ha hand om luftskyddet.

Teatrarna spela

Teatrarna spela i kväll som vanligt trots mörkläggningen: alltså

såväl Operan som Dramaten och Blanche.

Flicka, glad och pigg.

önsk. bli bek., ev. äkt., med herr ur medelkl. Sv. t. »Mörkläggning», D. N., S:t Erikspl.

Källa: Project Runeberg ·