Sida 34
Hemmagjorda indianer vid festligheterna i stadshuset i Stockholm.
Nya Sverige startar bra.
Delawarefirandet fick en lyckad officiell start fredagen den 8 april, då jämnt 300 år förflutit sedan svenskarna köpte sitt första jordstycke på Amerikas kust. I stadshuset talade kronprinsen och minister Dearing hjärtliga ord om de gamla förbindelserna över Atlanten, i Konserthuset firade Vasaorden sin fest, och i staten Pennsylvania högtidlighölls den nya helgdag som instiftats till minne av den svenska koloniseringen med en rad högtidligheter, varvid
bl. a. minister W. Boström talade.
Milles besvarar två frågor om Delawaremonumentet.
Allsvensk samling har givit ut ett 150 sidor starkt Delawarenummer med en mängd intressanta bidrag och uttalanden. Bland annat har Carl Milles besvarat några offentligt framställda frågor om hans Delawaremonument.
Varför använde konstnären ej marmor? har det frågats, och Milles svarar kort och gott:
»Därför att det ej finns möjlighet att i Sverige utfå så stora block som behövdes.»
28
Varför den egendomliga formen på vågen? har det vidare frågats. Och konstnären svarar: |
»Först och främst behövde jag en konvex form för att motarbete den konkava formen i pelaren. Det är ju alltid kontrastverkan ett konstverk lever på. Dessutom har jag alltid beundrat de biljoner rundslipade kiselstenar och andra stenar som följa stränderna, och jag har alltid burit dessa i mina händer då jag vandrat, vare sig på svensk, fransk, italiensk eller amerikansk kust. Det är naturen som lärt mig uppskatta denna form. Jag har alltid älskat dessa stenar, som tusende år slipat och polerat. Vad är då annat naturligt att jag lånade denna form för våg? Sedan sirade jag ut själva vågens små parallellinjiga detaljer därpå och prydde det med några fiskar. Men det var piedestalens konkava form som tvingade fram denna runda sten som krön.»
»Kungsholm» till Amerika med kronprinsparet.
Hur 1900-talets »Calmare Nyckel» tar sig ut fingo göteborgarna se på fredagen den 17 juni, då »Kungsholm» startade för den historiska traden med kronprinsparet, prins Bertil, Folke Bernadotte och hundratals celebriteter ombord.
Kronprinsen sjuk.
Prins Bertil-succés. Roosevelt hyllar svenska folket.
Wilmington, 27 juni.
Dagens höjdpunkter voro de två tal som bhöllos av kronprinsen och president Roosevelt. Den förre, vilken på grund av sin sjukdom ej kunde delta i festligheterna i land, talade från sin hytt på »Kungsholm» till publiken, som mött upp vid paraden framför City Hall på eftermiddagen, den senare vid överlämnandet av Milles monument. Båda dessa tal blevo inte bara festtal i vanlig me ning, de blevo en förenad svensk och amerikansk bekännelse till frihet och demokrati, och i Roosevelts tal lade man dessutom särskilt märke till den värme varmed han tillkännagav sin stolthet över att svenskt blod från tidiga svenska utvandrare flyter i hans ådror och den hälsning han bad prins Bertil, som i Christina Park förde ordet i kronprinsens ställe, överbringa till kung Gustaf. Det kan för resten antecknas att prinsen på ett storartat sätt klarade den svåra uppgiften att vikariera för far. Redan när den amerikanska journalistskaran äntrade »Kungsholm» på morgonen och frågorna haglade kring honom vann han, med ens de kritiska amerikanska reporternas hjärtan genom sin enkelhet och sitt säkra sätt att alltid ha ett svar till hands.
Konungen i samspråk med direktör S. J.” Edström vid Delawaremonumentets första visning.
Källa: Project Runeberg ·
