Sida 777
Krigsartiklar ...
Schantz (d. 1847) skrifvit "Försök till en historia om det förra pommerska kriget åren 1757--62" (1811) samt "Historia öfver kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1788--90" (1817--18), G. Björlin (f. 1845) skildrat "Sveriges krig i Tyskland åren 1805--07" (1882) och G. A. Montgomery (d. 1861) författat "Historia öfver kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809" (1842). Ryssarna Michailovski-Danilevskis och Suchtelens arbeten om sistnämnda krig äro derjämte öfverflyttade till svenska språket. Flere mindre arbeten om samma krig finnas äfven. De svenska regementenas historia är skildrad dels i särskilda arbeten rörande ett och annat regemente, dels i J. Mankells "Svenska regementenas historia" (1863) och i H. O. Prytz' (f. 1836) "Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jemte flottorna" (1867--70). C. A. Gyllengranat har skrifvit "Sveriges sjökrigshistoria" (1840), som sträcker sig all och med 1790, och P. O. Bäckström (f. 1806) "Svenska flottans historia" (1884). De flesta svenska krigshistoriska verk röra sig emellertid på det rent historiska området. C. O. N.
Krigshofrätten, en domstol i andra instans bland krigsdomstolarna. Sedan tidtals en generalkrigsrätt, tidtals och senast 1774--91 en afdelning af Krigskollegium handlagt såsom högre instans mål tillhörande krigsdomstol, inrättades genom k. kung. d. 14 Mars 1791 Krigshofrätten att vara en enda och allmän öfverdomstol för krigsmakten till lands och sjös samt erhöll samma dag en särskild rättegångsordning. Sedan 1793--94 inrättats dels för Stockholms garnison en Generalkrigsrätt, med generaladjutanten såsom ordförande, åt hvilken rätt, genom k. kung. d. 12 Dec. 1794, jämväl uppdrogs handläggningen af landtarméns rättegångsmål, dels en Amiralitetskrigshofrätt i Karlskrona, dels ock en öfverrätt vid arméns flotta, upplöstes Krigshofrätten d. 1 Jan. 1795, men återupplifvades genom k. kung. d. 11 April 1797, då de andra tre öfverrätterna upphäfdes. I krigsartiklarna af d. 31 Mars 1798 bestämdes, att Krigshofrätten skulle utgöra öfverdomstol under fredstid, medan under krigstid borde förordnas särskilda öfverdomstolar, för landtarmén generalkrigsrätt och för flottorna öfverrätter, hvilket förhållande utsträcktes genom k. cirk. d. 26 Nov. 1812 derhän, att äfven i andra fall än under krigstid, då armén vore sammandragen, konungen egde förordna särskild öfverrätt för flottan. I nu gällande k. förordn, om krigsdomstolar af d. 11 Juni 1868 har en liknande ordning bibehållits. Krigshofrätten är andra domstol vid krigsmakten (§ 2). När konungen sådant befaller, kan en särskild öfverkrigsrätt inrättas för armé, som är utom riket, eller för flotta, som är stadd på sjötåg (§ 12), eller för bägge gemensamt. Krigshofrätten är sammansatt af 4 för tre år förordnade militära ledamöter, nämligen 1 generalsperson såsom ordförande och 3 regementsofficerare (bland dem minst 1 med öfverstes grad) samt 1 civil ledamot, med titel krigshofrättsråd. Af de 3 regementsofficerarna skall 1
tillhöra flottan, men de bägge öfriga armén. Jämte det Krigshofrätten är öfverdomstol öfver krigsrätterna, upptager den äfven omedelbart vissa mål, nämligen sådana, som röra förbrytelser begångna af officerare och eljest sådant, som det genom särskild författning åligger öfverdomstol att omedelbart pröfva och döma. H. L. R.
Krigshofrättsråd. Se Krigshofrätten.
Krigshär. Se Armé.
Krigshögskolan benämndes från 1866 till 1878 det till Marieberg förlagda högre militärläroverket, som förut hade kallats Högre artilleriläroverket (se d. o.). Sistnämnda år öfvergick benämningen till det då i Stockholm öppnade nya läroverk, som skulle blifva krigsvetenskapernas högskola i Sverige. Dess ändamål är att meddela officerare ökade insigter i krigsvetenskapliga ämnen, och dess genomgående utgör vilkor för inträde vid generalstaben. Kursen är tvåårig. Den börjar d. 1 Aug. hvarje år med jämnt ordningsnummer och mottager högst 40 ordinarie elever, hvilka bestått en inträdespröfning, som i föregående April månad egt rum i hvarje militärdistrikt inför en af generalbefälhafvaren förordnad kommission (Kongl. regl. 12 Juli 1878; Svensk förf. saml. n:r 37). C. O. N.
Krigskassa kallas den kassa, som medföres i fält såväl vid de stridande arméernas stora högqvarter som vid de olika truppafdelningarna, och af hvilken de i sammanhang med kriget stående utgifterna bestridas. C. O. N.
Krigskollegium var intill år 1866 det centrala ämbetsverk, som hade sig, närmast under konungen, anförtrodd högsta ledningen af arméns förvaltning. -- Före afseglingen till Tyskland 1630 förverkligade Gustaf II Adolf sin länge närda plan att till ett beständigt i Stockholm residerande ämbetsverk förvandla sitt med fältlägret flyttande krigsråd, i det han d. 5 Juni s. å. från Elfsnabben utfärdade ett slags fullmakt för "krigsrätten", såsom ämbetsverket, omvexlande med "krigsrådet", i början benämndes. Marsken blef president, och dessutom tillsattes en vice president samt 5 andra assessorer, bland dem en civil. Dermed var dock ämbetsverket ingalunda färdigt. Väl nämnes i 1634 års regeringsform såsom rikets andra kollegium, näst efter hofrätten, "krigsrådet, hvilket dirigeras af marsken", men ämbetsverket trädde i fullkomligt ordnad verksamhet först efter utfärdandet af dess första instruktion, d. 20 Mars 1636, i hvilken upptogs den benämning, Krigskollegium, som det sedan fått intill senare tider behålla. Enligt denna instruktion hade Krigskollegium både administrativ och judiciel myndighet, i det att det skulle handhafva författningarna såväl om rikets krigsfolk och fästningar samt arklistaten som om krigsdisciplinen och justicen. Sin egenskap af krigsdomstol behöll kollegiet intill år 1683, då en generalkrigsrätt stiftades, hvarefter dess verksamhet var uteslutande administrativ, utom under åren 1774--91, då de ärenden, som hörde under generalkrigsrätten å nyo handlades af Krigskollegium. Riksmarsken fortfor att stå i
Källa: Project Runeberg ·
