Sida 779
Krigskommissariat ...
Krigskreditivet. Se Kreditiv 3.
Krigslagar. Till dessa hänföras de lagar, som stiftas för de krigsmakten tillhörande personer, sammanfattade till en särskild korporation. Dessa lagar innehålla föreskrifter, som afse upprätthållande af ordning, tukt och subordination inom krigsmakten, samt bestämmelser om de straff, hvilka följa på dessa buds öfverträdande, och om det rättsförfarande, som skall iakttagas för felens rättande och lagöverträdelsernas bestraffning. Man skulle kunna sätta i fråga huruvida icke derunder kunde innefattas lagar och förordningar, som bestämma försvarsväsendets organisation samt dermed förbundna medborgerliga pligter. Det enda ställe, på hvilket ordet krigslagar ursprungligen förekommit i Sveriges grundlagar, R. O. § 42 (1810 års R. O. § 33), visar dock genom särskiljandet af "krigslagar" och "författningar rörande krigsväsendet", att ordet skall tagas i den angifna inskränktare betydelsen. Bestämmelserna angående hvad i afseende på krigstukten bör iakttagas voro förr sammanförda i s. k. krigsartiklar. Dessa krigsartiklar hade sitt ursprung från de forna hofordningar och gårdsrätter, som under medeltiden och nyare tidens början konungen och äfven stormän utfärdade för ordnings upprätthållande bland det folk, som var församladt på deras gods för att under oroligheter vara färdigt till eget och landets försvar. I midten af 16:de årh. afskildes från dessa stadgar krigsartiklarna (jfr Gustaf I:s krigsartiklar d. 12 Jan. 1545), hvilka ända till senaste tider på grund af detta sitt ursprung ingått under konungens ekonomiska eller administrativa lagstiftning. Gustaf I:s krigsartiklar innehöllo blott rudiment till en lagstiftning. Det var först Gustaf II Adolfs krigsartiklar af d. 11 Juni 1621, som mera fullständigt ordnade denna lagstiftningsgren på ett sätt, som blef grundläggande för den senare lagstiftningen i ämnet. Karl XI stiftade nya lagar i detta ämne och utgaf särskilda artiklar för landhären (krigsartiklarna af d. 2 Mars 1683 med dertill fogade förordning angående general- och regementsrätter samt instruktioner för generalauditören, generalgevaldigern, generalvagnmästaren och generalrumormästaren) och för flottan (K. M:ts sjöartiklar af d. 2 Maj 1685 med dertill fogade förordning angående amiralitetsrätt jämte instruktion för justitiarien vid amiralitetet). I de nya krigsartiklar, som i dessas ställe utfärdades d. 6 Maj 1795 och d. 31 Mars 1798, sammanfattades bestämmelserna för de särskilda vapnen till gemensamma krigsartiklar för K. M:ts krigsmakt till lands och sjös. Krigsartiklarna hafva karakteriserats deraf att militären med hänsyn till sin särskilda ställning varit under vissa förhållanden underkastad särskilda straff äfven för allmänna förbrytelser, äfvensom särskilda disciplinstraff för ett för kårandan menligt uppförande och för förseelser, hvilka, af andra begångna, alldeles icke eller med en varning skulle näpsas. Jämväl har öfver militärer för deras förhållande i tjensten en särskild extrajudiciel straffmyndighet tillkommit vederbörande befälhafvare. Deremot
har å andra sidan militären i en mängd fall af brottslighet varit undandragen de vanliga domstolarna samt åtnjutit särskilda förmåner i afseende på rättegång och sättet för straffs undergående. Krigsartiklarna i Sverige likasom i andra land hafva gifvit militären en undantagsställning: å ena sidan har han varit utsatt för stränga och särskilda kropps- och skamstraff samt en extrajudiciel straffmyndighet, hvilka gjort hans judiciella ställning sämre än medborgarenas i allmänhet, medan han i andra afseenden innehaft en viss fördelaktig, privilegierad judiciel ställning. Dock har den medborgerliga frihetskänslan aldrig i Sverige tilllåtit utveckling af denna militärens särskilda ställning till något slags militäriskt junkervälde. Den reform, som på 1860-talet skedde i den svenska strafflagstiftningen, medförde äfven reform i förevarande lagstiftningsgren. 1798 års krigsartiklar blefvo d. 11 Juni 1868 utbytta mot en särskild strafflag för krigsmakten med dertill hörande promulgationslag, en särskild disciplinstadga för krigsmakten, hvari den disciplinära straffmyndigheten noggrant blifvit bestämd, och en särskild förordning om krigsdomstolar och rättegångar derstädes. Dessa lagar affattades i närmaste öfverensstämmelse med de grundsatser, som i senare tider gjort sig gällande inom strafflagstiftningen och i afseende på jämlikheten inför lag. Dödsstraffet inskränktes till ett fåtal förbrytelser och kroppsstraftet till de fall, då användning af tredje gradens disciplinstraff ifrågakom. Äfven krigsdomstolarnas jurisdiktion blef inskränkt. I sammanhang med de reformer af Sveriges försvarsväsende och med uppställande af en mera utsträckt allmän värnpligt såsom grundval för den nya försvarsorganisationen, som under de sista decennierna varit ifrågasatta, yrkades på rätt för riksdagen att deltaga i stiftande af krigslag samt på revision af krigslagarna i en riktning, som medförde å ena sidan mildring af straffen för förbrytelser i allmänhet, å andra sidan ökadt ansvar för öfverordnade vid missbruk af deras, myndighet. Till följd deraf undergingo strafflagen för krigsmakten och disciplinstadgan en revision, hvilken ledde till borttagande af allt prygelstraff och i öfrigt till ändringar i angifvet syfte samt utfärdande af en ny strafflag för krigsmakten och en ny disciplinstadga af d. 7 Okt. 1881. Efter det i strafflagen för krigsmakten blifvit inflyttade de i disciplinstadgan förut upptagna bestämmelserna om de olika slagen af disciplinstraff och sättet för deras verkställighet, blef på K. M:ts förslag antagen en grundlagsändring vid 1882 års riksdag, enligt hvilken strafflagen för krigsmakten och dertill hörande rättegångsordning äro hänförda till de lagar, som af konung och riksdag samfäldt beslutas, hvaremot disciplinstadgan fortfarande står under konungens ekonomiska lagstiftningsmakt. H. L. R.
Krigslagfarenhet (Lat. jus militare) innefattar den gren af rättsdisciplinen, som har till föremål krigslagarna (se d. o.) och i Sverige haft ett vidsträcktare omfång, i det att dertill äfven hänförts hvad som rör försvarsväsendets
Källa: Project Runeberg ·
