Sida 724
Poincaré ...
i att framställa stora vidder i stämningsfull ton, såsom Morgon i bergen, Morgonrodnad, Regnväder och Höstbild på en platå i Jura-bergen. Ett mästerligt höstlandskap med vidsträckt vy från Jura finnes i Göteborg i enskild ego (utstäldt i Stockholm hösten 1887).
Pointer [på'jntör], Eng., släthårig rapphönshund.
Pointillé [påängtije'], Fr. (af pointe, spets, udd). En målning, teckning eller gravyr säges vara utförd au pointillé, då modelleringen i densamma är utförd medelst grupper af fina punkter i st. f. med breda penseldrag eller fortlöpande linier. Jfr Punkteringsmanör.
Poirson [påarså'ng], Augusta Simon Jean Chrysostome, fransk historielärare, f. 1795, d. 1871, skref arbeten i gamla tidens historia och vann gobertska priset för Histoire du règne de Henri IV (1857; 3:dje uppl. 1865--66).
Poischwitz, by i preussiska regeringsdistriktet Liegnitz (Schlesien). I P. undertecknades d. 4 Juni 1813 ett stilleståndsfördrag af Caulincourt å Frankrikes vägnar, Kleist å Preussens och Sjuvalov å Rysslands. Underhandlingarna hade öppnats i Pläswitz d. 29 Maj. Stilleståndet skulle vara till d. 26 Juli, men blef då förlängdt till d. 10 Aug.
Poisson [påasså'ng], Siméon Denis, fransk matematiker, f. 1781, blef professor i matematik och mekanik vid École polytechnique i Paris 1802, derjämte medlem af Bureau des longitudes 1808 och professor i mekanik vid Faculté des sciences 1809. Från 1816 var han examinator vid École polytechnique, blef baron 1825 och pär af Frankrike 1837. Han dog i Paris 1840. P. författade mer än 300 afhandlingar, berörande de flesta grenar af den rena och den använda matematiken. Hos sina samtida stod han i stort anseende samt har blifvit jämförd med Lagrange och Laplace. Emellertid har hans verksamhet i allmänhet icke i fundamentala frågor varit af mera ingripande art. Vigtigast torde hans arbeten inom den matematiska fysiken vara, särskildt beträffande läran om elektricitet och magnetism, hvars matematiska grundläggning härrör från P., samt den celesta mekaniken. Af stort värde äro äfven hans undersökningar rörande planetsystemets stabilitet, der han fortsatte Lagranges arbeten och visade, att stabiliteten eger bestånd, äfven om man tager hänsyn till andra approximationen. Inom den rena matematiken äro P:s förnämsta afhandlingar egnade åt teorien för definita integraler och Fouriers serier. Bland P:s större arbeten må nämnas Traité de mécanique (1811; 2:dra uppl. 1833), Théorie nouvelle de l'action capillaire (1831), Théorie mathématique de la chaleur (1835) och Recherches sur la probabilité des jugements en matière criminelle et en matière civile (1837). G. E.
Poissy [påassi'], stad i franska depart. Seine-et-Oise, på venstra stranden af Seine, vid jernvägen Paris--Rouen, nära S:t Germain-skogen. Omkr. 4,000 innev. Stort centralfängelse och arbetshus. I P. föddes Ludvig den helige, och före uppbyggandet af slottet i S:t Germain residerade konungarna der ofta. I Sept. 1561 hölls der i Karl IX:s och hofvets närvaro ett religionssamtal mellan de mest ansedde katolske och protestantiske (Theodor Beza) teologerna, ett bland de sista fredliga försöken att förena de stridiga kyrkorna.
Poitevin [påattövä'ng], Prosper, fransk författare, f. omkr. 1810, d. 1884, egnade sig en tid åt lärarekallet, men lemnade denna verksamhet för att uteslutande hängifva sig åt literära sysselsättningar. Hans ganska betydande författareskap omfattar dels vittra arbeten, bl. a. dikter och teaterstycken, af hvilka lustspelen' Le mar i malgré lui (1842) och Au petit Bonheur (1847) uppfördes på Odéonteatern i Paris, dels grammatikaliska och lexikografiska verk, bland hvilka må nämnas Cours théorique et pratique de la langue française (1846--48), Nouveau dictionnaire universel de la langue française (1854--60) och Grammaire générale et historique de la langue française (1856). J. M-r.
Poitiers [påatié], fordom hufvudstad i franska provinsen Poitou, nu i depart. Vienne i vestra Frankrike, vid Boivres förening med Viennes biflod Clain och vid jern vägen Paris--Bordeaux. 29,874 innev. (1886). Staden, som ligger på en af floderna nästan kringfluten kalkstensplatå, är omgifven af gamla ringmurar samt oregelbunden och illa byggd, med smala, dåligt stenlagda gator. Den är säte för en biskop, en appellationsdomstol och en »académie de l'université» för 8 departement. Bland kyrkorna utmärka sig särskildt den stora katedralen S:t Peter (1102--1379), Notre Dame la Grande (slutet af 11:te årh.), i senromansk stil, S:te Radegonde (koret från 11:te, skeppet från 14:de årh.), med en krypta, som innehåller stadens skyddshelgons, Klotar I:s gemål Radegundas, graf, målet för en mängd vallfärder, S:t Hilaire, urspr. byggd i 4:de årh. öfver den ryktbare biskopens graf, ombyggd i 10:de--12:te årh., samt S:t Jean, ett byggnadsminne af högsta intresse, härstammande från kristendomens första århundraden. Af verldsliga byggnader förtjena nämnas stadshuset, en 1869--76 uppförd renaissancebyggnad, med bibliotek, tafvelsamling och fornsaksmuseum, samt de gamle grefvarnas af Poitou slott (från 12:te--15:de årh.), nu justitiepalats. Förnämsta promenaderna äro Blossac-parken och botaniska trädgården. Karl VII flyttade 1431 universitetet från Paris till P., der det förblef, tills engelsmännen 1436 drogo sig tillbaka från hufvudstaden. Nu har staden 3 fakulteter (faculté de droit, f. des sciences och f. des lettres), en förberedande medicinsk skola, ett lycée, en fri fakultet i katolsk teologi, artilleriskola och lärareseminarium samt flere lärda sällskap, deribland »Antiquaires de l'Ouest» (från 1834). Industrien är representerad genom garfverier, linnespinnerier och bryggerier; äfven tillverkas handskar, marmorarbeten och ost (Monbernage), och en liflig exporthandel drifves med klöfver- och andra frön, kastanjer, spanmål, vin, ull, gåsfjäder, bränvin etc. -- I och omkring P. finnas många keltiska och romerska fornlemningar. Till 1857 hade staden ruiner af en romersk amfiteater, större änden i Nîmes. Rester af romerska bad (från 1:sta årh.) bragtes
Källa: Project Runeberg ·
