Sida 44
Fönsterrutan vid Karduansmakargränd
»Och bodde inte mamsells mor för tolf år sedan vid Karduansmakargränd inåt gården?» fortfor jag i min blinda ifver; »och kommer mamsell inte ihåg en liten gosse som hjulade och som gick på händerna och som utanför det der fönstret, på den der bänken och genom den der rutan . . .»
Jag såg den sköna taga ett steg tillbaka, röd i ansigtet som en pion. Hvarför rodnade hon? Sårades hon kanske af påminnelsen om en tid af fattigdom och elände? Eller var det den adertonåriga eleganta damen som rodnade inför minnet af den sexåriga oskyldiga flickan?»
Ill. J. N.[=Jenny Nyström]
»Det är mycket möjligt,» svarade hon ändtligen »det är . . . jaså, ni skulle vara den der . . . Nå, än se’n då?» tillade hon, utan att rodna vidare.
»Åh, jag tyckte att det var så ljuft efter så många år få återse mamsell,» förklarade jag: »och det skulle äfven
Källa: Project Runeberg ·
