Sida 73
En afton i Aurora-orden
till, när afgrundens furste i skapelsens början hals öfver hufvud vräktes ur Guds himmel och ned i djupet. Säkert är, att äfven mitt fall gjorde en satans effekt. Rop af ängslan, blandade med skratt, ljödo från salongen.
Ill. G. Stoopendaal
Men snart var jag på benen och trädde, hållande näsduken för min blödande näsa, fram på scenen så nära rampen som möjligt.
»Bravo!» ropade halfhögt till mig kammarrådet G** från sin anförarstol i orkestern; »gå på bara, det går nog!»
Källa: Project Runeberg ·
