Sida 231
Värdering av arbetsprestationer
3 juli 1923
ALLMÄNNA AVDELNINGEN
231
und för alla förändringar med avseende på löner och ;fordran. Om någon erhåller en betygssiffra, som är igre än vad som motsvarar hans lönegrad, är han bettigad till uppflyttning. Om återigen betygssiffran är g re, nedsättes hans lön i motsvarande grad. Visar slut- ^en värderingen en så låg siffra som 65 % eller därider, skall vederbörande avskedas eller tilldelas en mindre ävande befattning med åtföljande lägre lön.
I detta sammanhang kan det måhända vara av intresse t nämna några ord om de försök till värdesättning av udenternas personliga kvalifikationer, som gjorts vid en il amerikanska högskolor. — Intresset i Amerika för ylika experiment sammanhänger givetvis med, att man där stor utsträckning, särskilt inom affärslivet, fäster sig mera d en platssökandes allmänna egenskaper än vid hans akliga meriter. Man anser det viktigare att försöka beöma, vad han kan vara i stånd till att uträtta, än att adersöka, vad han förut presterat. — Sådan värdesättning ler uppskattning, varom här är fråga, göres vanligen av rofessorer eller assistenter men i vissa fall även av stuenterna själva. Detta senare förfarande tillämpades inom ägsta årskursen vid en högskola för organisation och iministration, belägen i en av Amerikas östra stater. Under en föreläsning utdelades bland studenterna (c:a o st.) formulär, som vid sidan av en förteckning över .mtliga elever upptogo fyra kolumner, i vilka var och 1 skulle så att säga betygsätta sina kamraters egenskair med avseende på 1) förstånd; 2) vilja; 3) pålitlighet; ;h 4) personligt uppträdande. Den betygskala, som skulle tvändas, bestod av 5 bokstäver med följande innebörd:
A. Avgjort över medelmåttan.
B. Något bättre än medelmåttan.
C. Medelmåttig.
D. Något sämre än medelmåttan.
E. Avgjort under medelmåttan.
Studenterna uppmanades att vid värderingen icke låta iverka sig av någon kamrats anseende i allmänhet eller : personligt vänskapsförhållande utan att försöka vara öjligast objektiva och opartiska. Det vore bättre att mna en kolumn ej ifylld än att fälla en dom, om vars ittvisa man ej vore övertygad.
Vid samma läroanstalt tillämpades vidare en metod för itygssättning av tentamens- och examensresultat — endast
skriftliga prov förekommo — som skiljer sig från den hos oss använda, och som grundar sig på en uppskattning av prestationen i procent. Förfaringssättet belyses bäst genom ett exempel. Antag att en tentamen består av 5 frågor. Med hänsyn till deras inbördes svårighetsgrad eller betydelse tilldelas varje fråga ett siffertal, som motsvarar (högsta) betyget för ett oklanderligt svar. Summan av dessa siffertal, vilka kunna vara exempelvis resp. 15, 30, 20, 10 och 25, skall vara 100. Om nu ett tentamensresultat ger anledning till följande betyg: 10, 25, o (frågan lämnad obesvarad), 10 och 22, vilkas summa utgör 77, visar sålunda detta att resultatet är 77 % av det bästa möjliga. Är det sedan fastställt, att inom avdelningen endast en viss procent betyg av varje grad får utdelas, kan man således beräkna vilka procentsiffror, som motsvaras av betygen A, B, C o. s. v. Genom denna metod är det lätt att bestämma ordningsföljden mellan eleverna med hänsyn till deras skicklighet samt att utdela betyg, som äro satta i förhållande till en avdelnings medelprestation och icke till en imaginär, godtycklig standard.
Slutligen må ännu ett exempel å »ratings» anföras. — För att öka intresset för ordning och snygghet inom de olika verkstadsavdelningarna vid Winchester Repeating Arms Co. har man funnit lämpligt att vid inspektion företaga en betygssättning i enlighet med nyss angivna grunder. Ett protokoll från en inspektion, företagen av därför tillsatt kommitté, kunde för en viss avdelning få följande utseende :
Ordning och snygghet beträffande:
Standard
Inspektionens betyg
1. Toalett- och tvättrum .
1 0
8
2. Golv, hörn, utrymmen bakom värme-
ledningar .
G
I 2
3. Arbetsbänkar .
I 0
9
4. Maskiner .
I 0
9
5. Verktygsförråd . .
G
1 0
6. Verkstadskontor .
G
G
7. Klädskåp och klädhängare .
IO
5
Allmänt intryck av ordning .
15
1 2
Summa
% IOO
80
Resultaten av inspektionen tillkännagavs sedan i verkstadens egen tidning, varigenom en hälsosam konkurrens uppstod mellan de olika avdelningarna. N. JV. II.
EFFEKTSTEGRING HOS ARBETSMASKINER.
Av överingenjör Karl Meller.
Vid många arbeten, i synnerhet plansvarvning i svarvar, idrar sig så småningom svarvningsdiametern, och är sånda en kontinuerlig hastighetsreglering för hand nödindig, om en konstant skärhastighet skall bibehållas, etta låter sig emellertid vid den ofta besvärliga inställingen medelst mekaniska omkopplingsorgan svårligen ppnå, oavsett att arbetaren även vid relativt goda reglengsmöjligheter av bekvämlighetsskäl underlåter att genom löjligast kontinuerliga reglering eftersträva högsta möjliga fekt hos sin maskin. I dylika fall kan man genom autoiatisk reglering även vid icke särdeles stort regleringsnråde åstadkomma en förbättring av arbetsmaskinens restationsförmåga. Antages, att svarvstålet först angriper d yttre diametern (jfr fig. 7, diameter D) så blir vid »rtskridande avstickning eller avsvarvning svarvdiametern lindre och mindre, slutligen = noll. Direkt framgår, att :ärhastigheten vid konstant varvtal med avtagande svarv- ^ngsdiameter alltmera avtager, för att slutligen vid dia-
(Forts. fr. sid. 22S.) metern noll likaså antaga värdet noll. Blir hastigheten under arbetsprocessen reglerad, så att vid minskning av svarvningsdiametern skärhastigheten bibehålies vid samma värde, skulle naturligtvis en tidsbesparing uppnås. Denna tidsvinst kan bestämmas på följande sätt:
Betecknar: den största svarvningsdiametern i mm.
D2 den minsta » , till vilken
arbetsstycket kommer att svarvas i mm.
S minskningen i diametern för varje varv i mm. T totaltid för arbetsprocessen i sek. v skärhastigheten i m min. n varvtal per min.
• 6°
t tiden för ett varv 1 sek. =
11
så kan vid konstant varvtal totaltiden bestämmas till
Källa: Internet Archive ·
