Sida 125
antagligen efter skolgångens slut lika litet som en frisk och »normalt utvecklad yngling vilja låta inpressa sig i snörlifvets tvångströja. Om sålunda snörlifvet bannlystes inom det bildade hemmet, så skulle kvinnorna inom öfriga samhällsklasser snart följa exemplet, ty i de s. k. modernas värld är det de bildade klasserna, som gå i spetsen och bära ansvaret, antingen det nu gäller vanvettiga och smaklösa påhitt eller förnuftiga ändringar. Först och sist skulle dock den kvinliga ungdomen genom denna förändring i klädedräkten kunna lära sig att andas rätt och sålunda förvärfva sig en af de förnämsta förutsättningarna för de lika nyttiga som nödiga konsterna att tala, läsa och sjunga rätt.
*
Regler för ställningen under det muntliga föredraget.
Då andningsförmågan är större i stående än i sittande ställning, så bör så väl tal- som sångföredraget helst utföras i stående ställning.
Stå rak med fri och ledig hållning, skuldrorna tillbakadragna och bröstet framskjutet, dock icke så, att ryggen därigenom kommer att bilda en inåtvänd båge, armarne i sådan ställning, att ej någon del af desamma vidrör bröstkorgen, ena foten något framsträckt, så att kroppens tyngd kommer att hvila på det andra benet, hufvudets ställning upprätt utan stelhet, hvarken hängande eller bakåtlutadt.
Under fritt föredrag hålles den talandes öga allt emellanåt fäst på någon punkt, belägen längst bort i rummet, hvilket har till följd, att röststyrkan omedvetet lämpas efter de längst bort befintliga åhörarnes bekvämlighet.
Boken eller notbladet bör fattas med ena handen eller med bägge händerna hellre än att hvila på dem eller på ett underlag så lågt, att den föredragande måste böja hufvudet, emedan i sådant fall ljudvågorna kastas nedåt i stället för
