Sida 138
Röstens utbildning med hänsyn till förutsättningarna för röstbandens verksamhet (det vibratoriska elementet). Öfningar.
Den riktiga andningen utgör ett så väsentligt vilkor för röstens både utveckling och vård, att läraren skulle kunna såsom en hufvudregel inprägla de bekanta orden: Sörj du blott för den riktiga andningen, så skall rösten sedermera sörja för sig själf. De olägenheter, som tillfälligtvis drabba rösten, äro nämligen, såsom ofvan är visadt, hufvudsakligen att söka i andningsorganens oriktiga verksamhetssätt och sjukdomar, hvilka i sin ordning gifva upphof till eller medverka till röstmenliga olägenheter uti resonansrummen. Mera sällan blir rösten lidande genom sjuklighet uti röstbanden, hvilkas verksamhet beror på en mekanism, som är på mångahanda sätt skyddad så väl mot yttre åverkan som mot menliga angrepp inifrån. För röstens utveckling och vård ur röstbandens synpunkt torde man därför kunna inskränka sig till följande allmänna föreskrifter:
Försök aldrig att frambringa en röstton utan att du eger ett tillräckligt, af viljan kontrolleradt luftförråd, men använd å andra sidan ej mera luft, än som är nödigt;
framsläpp ej den inandade luften, förrän i samma ögonblick ljudet skall frambringas och röstbanden för detta ändamål sättas i rörelse;
ansätt aldrig toner hvarken i tal eller sång med våldsamhet och tro ej, att skrikande är liktydigt med röststyrka; det våldsamma skrikandet inverkar lika menligt på röstorganet som på rösttonens hörbarhet, skönhet och uttrycksfullhet;
använd aldrig röstorganet, då vare sig detta eller organismen i sin helhet befinner sig i sjukligt tillstånd eller omedelbart efter full måltid eller så länge underlifvet är utspändt af de gaser, som äro en följd af matsmältningen;
undvik röstens öfveransträngning och ansträng sålunda ej rösten under ogynsamma förhållanden, i fria luften, särskildt under kall och rå väderlek, i rum fylda af rök och dam,
