Det muntliga föredragets konst

olika delar af bröstrummet, som företrädesvis sättas i rörelse, och då lungan är rymligast vid sin bas och afsmalnar mot spetsen, så följer vidare, att andningen varder fullständigare och luftförrådet större, i den mån lungans nedersta del företrädesvis tages i anspråk vid andningen. I sammanhang med dessa omständigheter urskiljer man trenne s. k. andningsformer: bål- eller mellangärdsandningens sid- eller refbensandningen samt nyckelbensandningen.

1) Bål- eller mellangärdsandningen består däri, att underlifvet eller väggarna af buken (abdomen) framskjutas under inandningen samt att muskelverksamheten hufvudsakligen utföres af mellangärdet, hvilket utplattas eller sjunker vid inandningen, då underlifvet framskjutes, och vid utandningen, då bukväggarna dragas tillbaka, åter antager sin uppåt hvälfda form. Det kännetecknande för denna andningsform är, att bukväggarna framskjutas, medan skuldrorna förblifva orörliga.

2) Sid- eller refbensandningen försiggår medelst lägeförändring af de mellersta och nedre refbenen samt nedre delen af bröstbenet. Refbensandningen försiggår sålunda hufvudsakligen i bröstkorgens mellersta del, och kännetecknande för densamma är, att medan de mellersta och nedre refbenen sättas i rörelse, så förblifva de två öfversta refbenen, men framför allt nyckelbenet orörliga.

3) Nyckelbensandningen försiggår vid bröstrummets öfversta del och har fått sitt namn däraf, att nyckelbenet under inandningen upplyftes jämte det eller de öfversta refbenen samt öfre delen af bröstbenet, hvilket är kännetecknande för detta andningssätt. Under en mera ansträngd nyckelbensandning deltaga äfven skuldrorna, halskotorna och hufvudskålen i de öfversta refbenens rörelser.

Dessa trenne grundformer af andning kunna naturligtvis förbinda sig med eller kanske hellre efterträda hvarandra. Detta gäller förnämligast om refbensandningen, som kan förbinda sig antingen med nyckelbens- eller mellangärdsandningen. Härvid är att märka, att hvarje djup mellangärdsandning kan sluta med eller öfvergå uti en refbensandning, liksom en öfverdrifvet stark refbensandning oftast slutar med en nyckelbensandning.